Knäoperation

Befriad och omplåstrad, knästatus. (2)

En befriande känsla att ha blvit kvitt ståltråden (agrafferna). Väl bandagerad slipper jag se ärret som behöver tid att att se hyfsat ut. Ärret på det andra knät är ett smalt streck och inget man tänker på. Ett vattentätt bandage som skyddar och medger dusch ska sitta en vecka. Det tar jag bort själv. Under…

En milstolpe uppnådd, knästatus efter tre veckor. (2)

Idag var det åter dags att åka till Mölndals sjukhus. Det var dags att få agrafferna borttagna. På bilden ser det ut som det var upp emot 30 stycken stålklamrar som man häftat ihop operationssnittet med. Jag är livrädd varje gång stygn ska tas bort efter olika åkommor. Så även den här gången. När Morgan…

Några steg framåt. (2)

Året lackar mot sitt slut och dörren står strax vidöppen för ett nytt år.Efter ett slut med rehab och smärtstillande ser jag fram emot ett nytt år utan smärta och en rehab som plussar på min livskvalitét.  Knästatus  dag 17 Ett steg i taget och framåt går det. I går tredubblade jag promenaden utomhus. Cyklade…

Gråmulet och knästatus efter 16 dagar…(2)

Vädret, göteborgsvädret kan vara ett rejält sänke. Idag är en sådan dag då grådasket inte ens släpper igenom dagsljuset. Vem har lust att sticka näsan utanför dörren en dag som denna? Jag borde med tanke på hur viktig det är för min rehabilitering att ta dagliga promenader. Vädret avskräcker så jag vägrar. Det blir ingen…

Framsidan och knästatus efter 13 dagar. (2)

Sveriges framsida bjuder på grådask, mulet och några plusgrader. Perfekt väder för min nya knäled. Risken att halka och slå en vurpa borde vara minimal. Förutsatt att rullgruset inte ligger i vägen för krycka och fot. I går syntes himlen och soluppgången var inbjudande. Lockade ut mig på en promenad om än en kort sådan…

Jul på kryckor.

En jul med kryckor, värktabletter och en del av det som tillhör julen. En annorlunda jul i år och ändå inte så olik andra jular.Det är vad som väntar.  En svägerska skrev apropå operationen den 14 dec att man väljer inte tid när man står i vårdkö. Minnet av berg- och dalbanan mellan smärta och…

Hemma bäst. (2)

Jag lämnade sjukhuset efter lunch i måndags. Nog är jag tacksam över att de höll kvar mig några extra dagar. Vilken skillnad det är jämfört med när vänster knäled byttes ut. 80 Graders böj, nästan full sträck och kontakt med lårmuskeln . Jämför det med att jag vid tre månaders kontrollen klarade 85 graders böj.…

Utsikt från ett fönster på Mölndals sjukhus. (2)

  Slammer från frukostbrickor och sjukvårdsapparater i korridoren utanför ”min” dörr fick mig att bli klarvaken fjärde dagen på Mölndals sjukhus. Feber och blodtryck visade sig vara okej! Efter en snabb rond konstaterar två unga läkare  att jag var redo för hemgång. Bra! Vill hem. NU! Jag hade ju räknat med att vara hemma igen…

Tredje dagen på väg in i fjärde. (2)

Det blev inte någon hemgång i dag heller. Vi får se om du får gå hem i morgon var sjuksköterskans besked.  Jag kommer att träffa såväl läkare som fysioterapeut. Hoppas nu att de är nöjda med böj och sträck i knät. Jag vill hem! Det var ett tufft träningsprogram   jag fick av fysioterapeuten .…