Idag har vi firat med semla. Besöket med sjukgymnasten avlöpte med guldstjärna.
Inför det första besöket hos min fysioterapeut fanns en viss oro. En oro som snabbt försvann då hon drog slutsatsen att det kommer att bli en bra rehabilitering. Detta efter att hon noga undersökt såväl knäböj, svullnad, gångmönster, knästräck etc.
90 graders böj och full sträck. Yuppie! Målet med minst 120 i böj är kanske inte orealistiskt.
Träning hos fysioterapeuten en gång i veckan och fortsatt hemträning tre ggr dagligen blev ordinationen. Jag vet från förra vändan med vänster knä att dosen hemträning kommer att öka på. Det är det värt om eller när slutresultatet blir ett fullt fungerande knä utan värk.
Vad som om möjligt var ännu mer glädjande var att det vänstra knät som opererades den 29 mars 2017 nu har en böj på 110 grader. Det är en förbättring som kommit under hösten efter motionscykling med sänkt sadel mer eller mindre dagligen.
Som jag har förstått saken så har du fått själva leden ersatts med ngt syntetiskt material, något slags plastliknande då antar jag? Men tack vare att du har muskelvävnaden kvar inklusive diverse ledband och annan ”kringutrustning” så räknar man med att kunna återställa din förmåga att röra dig utan gåstol på sikt? Men läkningsprocessen, innebär den att knät ska återanknyta till till leden utan att reagera på att det handlar om ett slags protes? Ursäkta mig o det är en dum fråga, jag förstår nämligen inte hur det fungerar…
Gåstol? Jag använder två kryckor utomhus, inomhus en krycka och allt som oftast ingen krycka. Haltar inte utan går normalt om än långsamt än så länge. Protesen består av titanium som satts fast i skelettet och plast som är tänkt att fungera som en naturlig led. Korsbanden är borta. Jag har tidigare visat en röntgenbild på v knä och en video som visar en knäledsop live.
Jag vaknade eller väcktes två ggr under op och hörde borren och slag. Inget jag brydde mig om då men efteråt.