Littorin-affären lämnar en fadd eftersmak.

Bråk om ord och tolkningar av vad en dementi egentligen är det det senaste försöket att skyla över den misslyckade skademinimeringen som landsattes efter Littorins presskonferens i Almedalen ?

Ord står mot ord och Littorins val att “tala ut” via mejl utan möjligheter till följdfrågor i regeringsorganet Dagens Nyheter väcker fler frågor än svar. Hur kommer det sig att en minister väljer/råds? att avgå om påståendet om sexköp saknar grund? Varför raderas alla uppgifter om Littorin? Varför vänder tidigare partikamrater och vänner Littorin ryggen?

Nya frågor

Littorin- affären väcker frågor om pressetik, offentlighetens pris , politikens spinndoktorer men också om människo-och kvinnosyn. PR lika viktigt som ideologier skriver Aftonbladet.

En kultur där begrepp som spin, att vara proaktiv och att kontrollera skadorna är minst lika centrala som ideologier eller visioner. En värld befolkad av strateger och kommunikatörer, där PR-konsulter fungerar som experter och domare. En kultur där en statsminister väger sina svar för att hålla sin egen rygg fri. Också när frågorna handlar om en av hans viktigaste medarbetare.

Den kvinnosyn som visat sig i affärens spår hos bloggare och kommentarer är skrämmande och rent ut sagt vidrig. Inte hjälper man vare sig Littorin, moderaterna eller alliansen med sådana klavertramp.

När det gäller moderaternas människosyn och Reinfeldts problem med sina ministrar har Anna-Klara Bratt skrivit ett intressant inlägg på Newsmill om hyckleri, dubbelmoral och en politik som visat de svagaste grupperna ryggen. Är det en politik som ligger i linje med Reinfeldts och moderaternas sätt att lämna en förlorare i sticket?

Vilken betydelse Littorin-affären får för valutgången vet vi inte. Klart är att skandalen är en personlig tragedi för Littorin. Politik och val borde få handla om visioner, ideologi, sakfrågor och därmed vilket samhälle vi vill leva i inte PR-firmor , mörkläggningskampanjer och nyspråk.

Bloggat

Jinge ställer frågan om vad som mer grävs fram, M Moberg om att Littorin talar ut och att Reinfeldts dåliga omdöme kvarstår, Johan Westerholm om medias ansvar, Kent Persson undrar vem som egentligen ägnar sig åt tramsig skenmanöver, MaryXJ psykologiserar med utgångspunkt från attributionsteorin, Tokmoderaten om när tredje statsmakten blir makten.

Media: AB, DN 1 2, Ex 1 2 3 4 5, GP 1 2 3, Syds, SvD 1 2 3 4 5 6
Läs även andra bloggares åsikter om Littorinaffären, Littorin, Reinfeldt, prostitution, moderaterna, val2010, politik, samhälle, intressant