Ulebergshamn har en speciell plats i mitt hjärta som minner om barndom, tonår och sommarlov.
Ulebergshamn har som många orter efter kustbandet ändrat karaktär under åren som gått. Under sillperioderna sökte sig många hit. I slutet av 1800-talet började man bryta granit och stenindustrin började blomstra. Samhället fylldes med stenarbetare som la grunden till det Ulebergshamn jag känner från min barndom. Här växte min pappa upp och här kom jag att tillbringa mina sommarlov och åtskilliga somrar därefter.
På stenar som påminner om den tid som var häckar vackra dagar fullt av soltörstande sommarboende och en och annan bofast Ulebergshamnsbo.
En sten i granit som påminner om samhällets historia, Längre ut syns Vindeklätten
En stig över granitstenar , berg och brygga mot grannsamhället Hunnebostrand.
Idag har samhället ändrat karaktär. Även om alltfler bosätter sig året om är det ett samhälle som lever upp om somrarna då husen som stått tomma under den kalla årstiden öppnas upp. Många nybyggda hus och så de äldre som alla fått ett ansiktslyft och gjort en klassresa av Guds nåde.
Fler bilder från samhället finns i olika inlägg:
Nutid och dåtid, om hav och rötter.
Dagens utflykt till Ulebergshamn,
Ulebergshamn och en vidunderlig utsikt.
Andra om Ulebergshamn, stenarbetare, stensindustrin, sillperioderna, sommarhus, bilder