När upprördheten lagt sig över hur en hel by kunde trakassera en flicka som redan kränkts så skändligt vad gör vi då? Glömmer och trampar vidare och vänder bort ansiktet när liknande saker händer i vår närhet? Skyller på internet och att vi inte visste.
På arbetsplatser, i skolor i bostadsområden löper skvallret och skitsnacket snabbt och skadar den person som utsätts mycket mer än vad vi förstår såvida vi inte själva blivit utsatta och fått känna på. Har vi inte insett det förut är det dags att se att nätet är en del av verkligheten och inget fritt svävande.
Hur många vänder inte bort blicken eller säger sig förhålla sig neutrala istället för att sätta ned foten när skvallret eskalerar och mobben börjar formera sig? Varför tar människor på sig skygglapparna istället för att ställa frågan var har du hört det? Varför tror du att det är så. Det har jag inte lagt märke till. Har du talat med X? Några enkla frågor och ett påstående som kan bryta skvallrets rundgång.
Vad driver skvallret och hatet och varför är många så rädda för att bryta mot trycket från gruppen? Det borde vi diskutera och fundera över för att nästa gång ha höjd beredskap och styrkan att stå emot.
Bloggat: Trollhare, Röda Malmö, MarXJ, Opassande
Läs även andra bloggares åsikter om Bjästa, mobbing, hat, förtal, psykologi, samhälle
Många vänder bort blicken och vill var neutrala. Helt rätt! Historien visar att det har skett i många och allvarliga sammanhang.
I det här fallet vill ortens rektor, präst, och fritidsledare bl.a inte ta ställning och skälen till icke ställningstagande kan vara många. Det kan bl.a bero på att pojkens föräldrar kan ha en sådan position i samhället Ö-vik/Bjästa att man inte vill stöta sig. Jag säger inte att det är så, men det kan vara en förklaring till den passivitet som skolan, kyrkan och berörda myndigheter visat under den här sorgliga historien.
[…] Annarkia´s: Vad kan vi lära oss av Bjästa? […]