I dag lockade Göteborg med strålande solsken.
En dag som gjord för att ströva omkring i våra gamla kvarter. Min första lägenhet på Ekedalsgatan intill Majvallen och Slottskogen ligger i Majorna. Det var en märklig känsla att gå omkring på välkända gator efter så många år. Det blev en resa bakåt i tiden. En riktig nostalgitripp.
En varm skön känsla smög sig på oss när minnena från förr poppade upp och letade sig in i samtalen. I samma kvarter eller några lite längre bort bodde mina föräldrar och lite längre ner min syster . Alla var vi samlade nära varandra.
Nostalgin blommade och plötsligt handlade samtalet om att kolla in nybyggda lägenheter i området. Flytta tillbaks till kända kvarter. Nåja vi har ju nyligen kommit tillbaks till Göteborg efter många år i Småland. Bosatt oss lite i utkanten vid stans största naturpark. Där blir vi nog kvar trots allt. I alla fall ett bra tag. Vi har ju precis landat efter flytten.
Slottskogen är en fantastisk oas mitt i stan. Många hade också sökt sig hit idag trots snåla nordliga vindar.
Allt var sig likt med ett undantag. Bloggens läsare vet att jag har milt uttryckt en stor respekt för stora lösspringande hundar. Plötsligt rusade mängder av hundar omkringså att dammet yrde. Nafsade varandra i nacken , rullade runt och jagade snabbt iväg igen. Bakom stängsel, men ändå!! En hundrastgård, en jättelik sådan där hundarna fick springa av sig i Slottskogen. Kanske något för en hundrädd att stå och titta på. Rena rama floodingtekniken skulle det bli. Gratis beteendeterapi mot hundfobi.
Lägenheten en liten etta fixade min pappa åt mig efter det att jag tagit studenten. Den lägenheten blev också min och M:s första gemensamma bostad några år innan flytten till Småland. En flytt som var tänkt att vara ett år men som visade sig bli vårt hem i många, många år. Drömmen om att återvända falnade men så en dag tog den fart igen och nu är vi här igen. Tillbaks i Göteborg
——————————————
Detta är mitt 50:de inlägg på #blogg100. det kan bli det sista. Inte för att jag tänker sluta blogga men kanske inte blogga varje dag i 100 dagar. Syftet med att delta i #blogg100 var att få ny fart på mitt bloggande. Så långt är allt väl. Baksidan är tvånget att hosta upp ett inlägg även dagar då lusten inte finns där. Som idag. Vem mer än de närmaste kan vara intresserade av ett inlägg av det här slaget?
Nej, jag tänkte väl det!
Foto: Annarkia
Läs även andra bloggares åsikter om Göteborg, Majorna, Slottsskogen, fobiträning, nostalgi, bilder, #blogg100
Jodå, ett inlägg om dagen är helt ok. Men ÄR du från Göteborg ursprungligen? Så du talar göteborsgska?? Jisses amanda…
Lugn, bara lugn … 🙂 dialekten från ”Korpstan” poppar upp då och då…