Vi har så långt tillbaks jag minns allid firat Allhelgonahelgen.
Det är ett firande som under årens lopp ändrat karaktär. För inte så länge sedan handlade det om att fira min pappas födelsedag. Hela familjen samlad. Det var fest.
Feststämningen har vi behållit genom att numera fira Halloween med middag och alla de tillbehör som hör dit.
Kvällen avslutar vi med att vandra genom en av Göteborgs största kyrkogårdar där mina föräldrar och flera andra nära släktingar ligger begravda. En fin promenad med en alldeles speciell stämning i skenet av tusentals och åter flera tusentals ljus och lyktor.
Vi blickar tillbaks och jämför minnen. Det är en kväll där det känns att släktband är starka och saknaden efter de som inte längre finns bland oss känns extra stark. Så länge som berättelserna förs vidare finns de alla kvar.
En gång skall du vara en av dem som levat för längesen.
Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och skogarna,
det multnade lövet.
Så som myllan minns
och så som bergen minns vindarna.
Din frid skall vara oändlig så som havet. (Pär Lagerkvist)
Foto: Annarkia
Läs även andra bloggares åsikter om alla helgons dag, allhelgona, allhelgonadagen, gravljus, kyrkogårdar, tradition, halloween, pär lagerkvist