Jan Björklunds förslag om elitklasser redan i högstadiet skiktar eleverna och samhället.
”Nu ska det bli möjligt att tenta av gymnasiet redan i högstadiet. Med förbehållet att du kommer in i Björklunds elitklasser. – Det blir antagning med prov, säger FP-partiledaren. Nu är det de högpresterande elevernas tur att få sin del av kakan, skanderade folkpartiledaren under en presskonferens på förmiddagen. Han har redan infört spetsutbildningar på gymnasienivå i Sverige. Nu vill han utvidga företeelsen till grundskolan. Redan i högstadiet ska barnen delas in. Elitklass, eller inte.”(AB)
En skola för eliten och en skola för resten är det så det är tänkt?
Jan Björklunds motivering är att det finns några elever i varje klass som inte får den stimulans och utveckling som de har kapacitet för. Därför bör elitklasser tillåtas. Ett märkligt beslut då det är skolans skyldighet att stimulera varje elev utifrån sin nivå. Vad som behövs är mer resurser i skolorna om alla ska få den stimulans de behöver. Att satsa på elitklasser och ta resurser från den ”vanliga” skolan i en tid då skolor tvingas skära ned på grund av bristande resurser är inte försvarligt.
Varför utgallring och elitklasser redan i trettonårsåldern?
Elever som önskar och kan har redan idag möjligheten att välja svårare och snabbare kurser och har enligt en nya skollagens tredje kapitel rätt av den stimulans de behöver. Men varför elitklasser? Är syftet att så tidigt som möjligt skilja agnarna från vetet och sedan skapa täta skott däremellan? En återgång till gamla tiders skola då några gick vidare till läroverket och andra stannade i folkskolan. Ett återskapande av det gamla klassamhället? Grundskolan är som namnet antyder en grundläggande utbidning som bör vara lika för alla vilket inte utesluter att varje elev ska få stimulans och möjlighet att utvecklas utifrån sin kunskapsnivå.
Olika samhällssyn
Folkpartiet vill lägga resurser på elitklasser medan socialdemokraterna vill ge skolor i socialt utsatta områden mer pengar. Måste det ena utesluta det andra?
När det gäller gymnasieskolan är jag av helt annan mening.
Bloggat: Jinge, Peter Andersson
Media: AB1 Ex DN Svd
Läs vad andra skriver om Elitklasser, Segregation, Klassamhälle, Utbildningspolitik, Utbildning, Samhälle, Politik. Intressant
Det finns redan elitskolor. Inom idrotten och musiken. De som går där kan utveckla sin talang, vilket kan leda till att de berikar sig själva.
Elitskolor för begåvningar inom naturvetenskap kommer att berika landet genom att vår industri kommer att dra nytta av begåvningarnas kunskaper. Dessa begåvningar kommer i bästa fall att få en hyfsad lön, stenrika som idrottsstjärnorna blir de säkert inte. Svensk industri är konkurrenskraftig genom begåvningarna med internationellt sett låga löner. Okvalificerade jobb har världens bästa löner i Sverige. Den enda chansen den obegåvade har att vara konkurrenskraftig mot omvärlden är att ingå i en organisation där riktiga begåvningar finns.
Så varför inte satsa på att utveckla fler begåvningar?
Nu är det ju inte så att alla som har svårt att prestera är obegåvade. Mer resurser till skolor som finns i socialt utsatta områden skulle löna sig inte bara för de elver som kan få mer hjälp utan också för samhället. Naturligtvis ska även högpresterande elever stimuleras. Det ena utesluter inte det andra.
Sossar och övrig vänster vill gärna fördela allting. Hjärnkapacitet kan dock ej fördelas.
-”Hjärnkapacitet kan dock ej fördelas.”
Men det kan resurser! 🙂
Ett typiskt vänstersvar. Mera pengar löser alla problem.
Nej det tror jag inte alls att det gör med automatik. Men det är ett faktum att klasserna blivit större och elevvården skurits ned. Idag görs inte heller någon skillnad på skolor i olika områden. Skolor i socialt utsatta områden behöver mer resurser det är en sanning som inte kan sopas under mattan.
[…] Anarkia, Peter Andersson, […]
[…] Läs oxo: zaramis hampus pamflett k&å annarkia anna Henrik Emilsson, Nyamko Sabuni, Segregationsminister, Folkpartiet, Rasism, Islamofobi, Islam, […]