Tillbaks till formalbildningens glansdagar?

Det finns anledning att fundera över vad kunskap är. Nu ska expertteam “flygas” in i skolor för att förbättra elevernas matematikkunskaper.

Målet är att förbättra de svenska elevernas matematikresultat i Pisa-undersökningen. Sverige har halkat ned från toppositionerna gud bevars. Ett av mina bästa ämnen var matematik. Det var som att dra i en enarmad bandit. 1+1 blev två och omedelbar lusttillfredsställelse vid rätt svar. Skämt å sidor var det min logiska och spatiala förmåga som fick frossa på mattelektionerna. Den kreativa förmågan fick slumra då matematik var och fortfarande på många håll är något av mekanisk innötning.

Frågan är om det inte är ett feltänk när man prioriterar matematikkunskaper.

I ett informations-och kunskapssamhälle är det så mycket annat som också är viktigt. Att  hantera stora informationsmängder, kritiskt granska och se sammanhang. Att förstå att verkligheten inte alltid har ett rätt svar utan flera beroende på vems intresse som ska tillvaratas. Det divergenta tänkandet är A och O om man ska kunna gå nya vägar i en tid då utvecklingen är blixtsnabb. Kreativiteten är ett måste.  Här finns det andra ämnen som är mer lämpade att locka fram den nyfikenhet och vilja till utveckling som är en förutsättning för all bildning och kunskap.

Jag inser vikten av grundläggande matematikkunskaper.

Men formalbildningens tid borde vara förbi. En gång i tiden ansågs latinet ha den kraften att om man läste latin spreds kunskapen till andra områden. Hjärnan slipades och intelligensen fick en kick. Sedan fick matematiken överta latinets roll. I teorins värld.

Maffiosos eller ett skrå som är sig själva nog?

Matte ansågs av matte- och kemilärare stå över alla andra ämnen på den skola jag arbetade i många år. Där togs lektioner från andra ämnen för att möjliggöra gemensamma prov i matte och kemi för skolans samtliga elever på ett visst program. Den  termin när spektaklet infördes la matte- och kemilärarna rabarber på 21 st 80-minuters positioner i samhällskunskap. Tre klassers lektioner slaktades för matematiken och kemins  bästa. Enkel matematik visar att 9 lektioner försvann för varje klass. Till saken hör att inga matte- eller kemilektioner  användes till proven. Av ämnet samhällskunskap som omfattade 100 timmar enligt läroplanen kvarstod 71 när matten och kemin  fått sitt och kommunens neddragning i form av lärarlösa lektioner räknats bort. Sedan ville fysiklärarna inte vara sämre utan la ut prov på andras lektioner. Hur det i slutänden påverkade kunskaper och därmed betygen i samhällskunskap och andra drabbade ämnen behöver man ju inte fundera så länge på.

Om nu satsningen på matte inte kommer att inskränka på andra ämnen och resurser är satsningen bara att applådera. Blir resultatet som på min skola  kan det sluta riktigt illa. Vilken skola jag talar om? En skola med historiskt starka  naturvetenskapliga traditioner i Jönköping.

Till sist kan man ju fråga sig om inte mattelärarna är experter på sitt ämne? Motivation och lust att lära är A och O. Mekaniskt nötande gröper ur intresset.

Media : AB, DN, SVD
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Please follow and like us:

  4 comments for “Tillbaks till formalbildningens glansdagar?

Comments are closed.