En rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)som sorterar direkt under Arbetsmarknadsverket visar att elever får bättre resultat om de bor i en kommun med många friskolor oavsett om de går i kommunal skola eller friskola.
Författarna drar slutsatsen att
Skolors incitament att förbättra sig ökar under konkurrens.
Det kan mycket väl vara sant. Det betyder nu inte att det är antalet friskolor som är avgörande eller att friskolor överhuvudtaget skulle ha någon betydelse i sammanhanget. I den kommun jag arbetat får eleverna välja skola. De flesta väljer någon av de kommunala skolorna och friskolorna har haft svårt att etablera sig. Varje skola slår vakt om sitt anseende. Föregående läsårs betygsresultat och trivselundersökning väcker inte bara stort intresse utan också diskussion och funderingar om hur resultaten ska kunna förbättras. Så nog kan det finnas såväl fria val och konkurrens även om det saknas friskolor i en kommun.
Vad det gäller friskolor har Skolverket visat att de skolorna delar ut glädjebetyg i så motto att slutbetygen ligger högre än elevens resultat på det nationella provet . Henrik Sundström, undervisningsråd på Skolverket, menar att en anledning till att betygen friseras på friskolor kan vara att konkurrensutsatta skolor vill kunna visa upp ett högt genomsnittsbetyg, som ett mått på kvalitet. Det är av den anledningen inte otroligt att skolor i kommuner med många friskolor har en högre betygsinflation än andra kommuner.
Det är ett känt faktum att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund och betyg. Hur ser den socioekonomiska strukturen ut i kommuner med många friskolor? Skiljer den sig från kommuner med få friskolor?
Vad som inte framgår av undersökningen från IFAU är om en rad mellanliggande faktorer påverkat resultatet. Bortser man från sådana faktorer kan vilka samband som helst påvisas. Det blir som med den uppmärksammade slutsatsen om att antalet storkar i Skåne påverkat nativiteten.
Media: AB, DN, GP,2, SkD, SVT, 2, SR & Ronny Åkerberg
Läs även andra bloggares åsikter om skola, friskola, kommunal skola, betyg, konkurrens, betygsinflation, socioekonomisk bakgrund, politik, samhälle
Ditt resonemang är riktigt tycker jag. Flera felkällor kan finnas. Om det kommer friskolor som i konkurrenssyfte vill frisera betyg kan det medföra att kommunala skolor i kommunen följer efter. Hur är läget då det gäller nationella prov? Vidare måste man kontrollera för den socioekonomiska bakgrunden, och det helst med flera variabler. Både etnicitet, elevens och barnens tid i Sverige, födelseland, föräldrars grundutbildning, arbete och inkomst (som delvis, men bara delvis är korrelerade – och kanske mindre för invandrafamiljer) bör beaktas. Lärartid, lärares utbildning och kostnader är också av intresse. IFAU har gott anseende, men det är inte ovanligt med brister i rapporter även från ”bra” institut. Ska försöka läsa rapporten.
Studien visar att elever som bor i kommuner där friskolor ökat mest har högre betyg än de där man inte har friskolor. kanske inte så konstigt egentligen. Ex på dessa kommuner är Värmdö, Danderyd, Ekerö, Täby, Solna, Österåker, Vaxholm har högst andel och Övertorneå,Haparanda, Jokkmokk, Vilhelmina, Kalix, Arvidsjaur, Avesta, Lycksele, Pajala, Överkalix ligger i botten. Det studien visar är enbart ojämlikheten i Sverige.