Idag fylls dagens tidningar igen  med artiklar om  socialdemokraterna  partiledare. Nu är det annat ljud i skällan. Ett hyllande utan dess like av den nye  har avlöst föraktet och kritiken som riktades mot den gamle.  En näringslivets man är han den nye. En facklig broiler på väg ut i politikens hetluft.   Nu sluter sossarna leden och alla verkar nöjda. Bättre opinionssiffror räddar fler kvar vid köttgrytorn

Vad trött jag blir på politik eller snarare de krafter som sätter den politiska agendan. Vad är det för rubrik på Lena mellins artikel -“Så ska han sno jobbet från Reinfeldt.” Vad ger den för associationer? Anders Miödner beskriver det så bra:

Vi vänjer oss vid att enögt fokusera på spelet, intrigerna och underhållningen istället för allt det som politiken egentligen formar: vårt samhälle. Det är det som gör Juholt-krisen till en så sorglig historia.(Sydsv)

Trodde jag var luttrad men tappar hakan när jag tipsas om en artikel i Fokus med rubriken “Regisserad reträtt”:

Socialdemokraternas kris. Socialdemokraternas ordförande avsattes av facket. Kuppmakarna saknade efterträdare. Veteranerna som skulle lösa allting misslyckades. Här är historien om varför Carin Jämtin låste in sig med verkställande utskottet

Och så undrar någon varför människor vänder politik och politiker ryggen.  En amerikanisering av politiken och det politiska spelet och ett sjunkande valdeltagande  bådar inte gott för demokratin.

Först socialdemokratins kris och sedan kristdemokraternas.    Nu väntar vi på nästa kris.  Kanske det är lugnast att vända allt vad politik heter ryggen.  Funderar på att byta ansikte på min blogg  och transformera den från politisk blogg  till mode-  eller livsstilsblogg.

Läs även andra bloggares åsikter om stefan löfven, håkan juholt, demokrati, politik, samhälle