Ett politiskt vakuum gav SD fri lejd.

 När Stefan Löfven och Åsa Romson leker följa John och Jonas Sjöstedt ägnar kraften åt att framstå som regeringsduglig har politiska alternativ till den nyliberala eran uteblivit.

Vi lever i ett land där var femte röstberättigad skulle lägga sin röst på ett parti på högerkanten med rasism på agendan om det vore val idag? Inte säger vän av ordning och menar att alla som gillar Sverigedemokraterna inte är rasister. Hur man kan argumentera så förstår inte jag. Alla i det här landet är läskunniga och ingen kan  ha undgått att SD har bruna rötter som dessutom är högst levande långt upp i partihierarkin. Detta trots allt tal om nolltolerans och uteslutningar.

Nästan 20 procent av väljarna vill rösta på Sverigedemokraterna.Men bara 14,5 procent säger sig tycka om partiet.Det visar färska siffror från SCB.Dessutom ökar stödet för SD från LO–medlemmar. (AB)

SD_kruka-123x300Hur kan det komma sig att vi hamnat i den här smeten?  Kan det vara så att Sverigedemokraterna  börjat uppfattas som vilket annat parti som helst? Media och riksdagsordningen har i så fall ett ansvar. En sverigedemokrat som talman i Sveriges riksdag vilka signaler skickar det ut? Så  fort SD vinkar kommer media springandes allt för att höja antalet klick i nättidningen. Har någon mätt hur många spaltkilometer Sverigedemokraterna figurerat i det senaste året?

Det kan tyckas märkligt att ett populistiskt parti med rasismen som ledstjärna lockar LO-medlemmar  och plockar röster från såväl Moderater som Socialdemokrater i en tid  med ökade klyftor.  När alliansens skattesänkningar fått härja fritt och dragit isär samhället allt mer och välfärden fått betala har SD getts fri lejd. Något reellt alternativ till de borgerligas nyliberala ego-centrerade och marknadsanpassade politik bjuds ju inte.

Stefan Löfven har mer eller mindre lagt sig platt för alliansen i sin strävan efter att någon ska lockas att greppa hans utsträckta hand. Miljöpartiet sviker hjärtefråga efter hjärtefråga. Vart de partiets sympatisörer tagit vägen kan man ju undra? Inte är det vänsterut i alla fall. När Jonas Sjöstedt först gav tummen upp för en människofientlig flyktingpolitik iscensatt av S+MP gick nog luften ur mången vänstersympatisör. Att partistyrelsen tog Sjöstedt i örat kanske inte tar bort ljuset från den gilla tummen.

Vänsterpartiet har tappat sin roll som systemkritiskt parti i opposition och lagt krutet på att framstå som regeringsdugliga i knät på Stefan Löfven och Åsa Romson. Efter valet visade det sig snabbt att det  inte var så mycket bevänt med den “Inte till Salu-skylt” som fördes fram under valrörelsen. Den packades ner någonstans på vägen under budgetsamarbetet med S+MP.   Kanske är det så att Vänsterpartiet  gått vilse i parlamentets och pragmatismens korridorer?

Vi som tror på ett samhälle där behoven går före budgeten, där solidariteten är ledstjärnan och jämställdhet  borgar för ett samhälle där ALLA mår bättre var ska vi ta vägen?

Illustrationer:   Erik-Rune

Andra om , , , , , , , , , , , , , , , ,

  3 comments for “Ett politiskt vakuum gav SD fri lejd.

  1. Joanna
    4 december, 2015 at 20:06

    Ett högerextremt parti lockar 19% av väljarkåren enligt SCB och det i ett land som för hela världen stått som symbol för tolerans. Skrämmande!

  2. Anton
    4 december, 2015 at 22:30

    Kan tänkas att Vänstern gått vilse i maktens korridor men är trots allt det alternativ som är garanten för ett mer solidariskt och jämställt samhälle.

    • 4 december, 2015 at 23:39

      Inte att förglömma att V är det enda parti som efter att partistyrelsen reagerat på Sjödins fadäs riktat kritik mot regeringens flyktingpolitik.
      Christina Höj Larsens tal vid manifestationen i Göteborg för asylrätten.

Comments are closed.