Ett delat Sverige.


Partisympatierna delar Sverige mitt itu. Jämnt utan att någon av blocken, om det nu finns något rödgrönt sådant, får egen majoritet. Moderaterna är i SKOP:s undersökning störst medan socialdemokraterna fortsätter att öka och ökar mest. Skulle det här vara valsiffror får kristdemokraterna inga mandat vilket skulle innebära att de kvarvarande allianspartierna skulle tvingas liera sig med SD eller MP för att få sitta kvar på regeringstaburetterna.

Moderaterna 33,4 procent, +/–0
Folkpartiet liberalerna 5,4 procent, –0,6
Centerpartiet 5,5 procent, +1,2
Kristdemokraterna 3,8 procent, –0,2
Socialdemokraterna 31,7 procent, +1,3
Vänsterpartiet 4,3 procent, –1,8
Miljöpartiet 9,3 procent, +0,3
Sverigedemokraterna 6,5 procent, +0,6 (DN)

SKOP mäter partisympatier inte väljarsympatier. Frågan som ställs är vilket parti i riksdagen tycker du är bäst inte vilket parti skulle du rösta på om det vore val.  Om nu detta spelar roll borde det vara förklaringen till varför SKOP:s mätningar skiljer sig från andra opinionsinstitut.

Nu är detta inget valresultat och det intressanta är hur moderaterna kommer att agera framöver. En minoritetsregering som vill ta ansvar måste kompromissa och förhandla med oppositionen för att få igenom förslag i riksdagen . Så ser det parlamentariska läget ut. Vad som händer i höst med det femte jobbskatteavdraget som regeringen i nuläget inte har någon majoritet för blir intressant att se. Det som ligger närmast är sjukförsäkringen och socialutskottets ändringsförslag. Det ser ut som om moderaterna väljer att hänvisa de förslagen till någon källarvåning för ytterligare utredning för att undvika ytterligare ett nederlag i riksdagen. Prestige tycks gå före sjuka människors livsbetingelser.

Bloggat M Moberg,HumanLabRat, Sandro Wennberg, Sebastian,

Media: DN SvD Ex AB

Andra om , , ,

Please follow and like us:

  3 comments for “Ett delat Sverige.

  1. Kenta
    17 juni, 2011 at 12:49

    Varför SD ses som rasistiskt

    Jag tror att den bild som media ger av dem har en mycket stor betydelse. Jag får ett intryck av att många har “tänkt färdigt”, så att säga och har sin bild klar när det gäller SD. Det kommer det troligen att kvitta vad de gör rent praktiskt i det dagliga politiska arbetet bilden hänger man kärt fast vid ändå.

    Jag kommer ihåg när Miljö Partiet kom in i riksdagen och kallades för “kommunister i gröna kläder”. Idag är det väldigt få som ser MP som kommunistiskt men min fråga är, kommer de som ser SD som ett rasistiskt parti någonsin ändra sin uppfattning även om realpolitiken förd av SD visar att de har fel. Det verkar som om SD:s belackare är ständiga dåliga förlorare och tar det här med demokrati och val till riksdagen som om det vore en fotbollsmatch där man håller på det ena eller andra laget.

    Visst, de är kritiska till flykting- och invandringspolitiken någon som för övrigt också Folkpartiets Nyamko Sabuni var/är men då hon kommer från Burundi kan det kanske vara svårt att kalla henne rasist bara för att hon har varit kritisk och klarsynt.

    Jag och många med mig, ja fler och fler vägrar se invandring och flykting mottagandet som något som ska stå över den allmänna samhällsdebatten. Vi måste tillåtas att ta tag i det här som en realpolitisk fråga och inte behandla den med silkeshandskar eller se det som ett tabubelagt ämne.

    • 18 juni, 2011 at 12:08

      Nu är jag inte med riktigt…

      Varför ska Sabunis ursprung på något sätt immunisera henne från kritik? Det är förresten helt sant att Folkpartiet passade på att fiska lite bland SD:s väljare inför 2010. Bra sak att påminna om.

      En grej Sverigedemokrater som är trötta på att kallas ‘rasister’ bör fundera över är att klistra etiketter som ‘svenskfientlig’ eller ‘oikofob’ på alla som inte delar deras bild av svenskhet, eller att använda den trötta stämpeln ‘politiskt korrekt’ på alla som problematiserar deras politiska ställningstaganden.

      Som man ropar får man svar.

      För övrigt är jag fullt medveten om att alla Sverigedemokrater inte ser sig själva som rasister. Faktiskt. Rasism är inte heller ett svart-vitt begrepp där det inte finns grader i helvetet. Däremot bör det inte vara en hemlis för någon att SD har gott om sympatisörer som är mer eller mindre uttalade rasister. Kolla vilket kommentarsfält som helst på dagspressens hemsidor.

      Man bör fundera över vilka åsikter man gör sig till företrädare för. Vill man ta avstånd från rasism bör man göra detta genom att vara BÄTTRE än de man menar sig mobbas och hunsas av, snarare än att gå i polemik och låtsas som om man inte märker vilka stämningar man rider fram på.

      Liknande kritik har förresten förts fram mot vänstern av SD, angående stenkastarromantiker som man vill höra t ex Ohly ta skarpare avstånd från, så tanken borde väl ha slagit Åkesson & co?

  2. 17 juni, 2011 at 20:24

    Vad gäller folkpartiet och Sabundi se
    https://annarkia.se/politik/overvakning/folkpartiet-tar-rygg-pa-sd.htm

    Det är väl ingen som anser att flyktingpolitiken ska stå vid sidan av samhällsdebatten. Att däremot ta kamp mot främlingsfientliga, islamofoba/rasistiska uttalanden är varje demokrats skyldighet.

Comments are closed.