Äntligen tog jag mig tid att besöka utställningen om proggens affischer och politisk konst på Jönköpings stadsbibliotek. Det blev ett möte med en viktig del i min egen historia. En riktig nostalgitripp till en tid då vi som var unga trodde oss om att kunna påverka allt och alla.
Jag minns uppvaknandet när de första TV-sända bilderna från Vietnamkriget kablades ut, flickan som sprang längs vägen med uppsträckta armar och med frätande napalm på ryggen , den misstänkte FNL-sympatisören som sköts på öppen gata. Nattmanglingarna på universitetet om huruvida pengar skulle skänkas till Nordvietnams studenter för bokinköp eller inte. FNL-gruppernas demonstrationer som skrämde makthavarna och tidningsförsäljningen på Kungsgatan i Göteborg. Festerna som alltid slutade med politiska samtal och hetsiga diskussioner. Världens största demokrati svek och avslöjades i närbild. USA`s krig i Vietnam väckte studenternas vrede.
2010 hänger affischer med viktiga budskap på stadsbiblioteket. Budskap som måste vara helt hopplösa att förstå för de som inte var med. Utan berättelser och debatt blir affischerna som utropstecken eller i värsta fall frågetecken.
Bristen på lokal förankring kan få oss att tro att Jönköping levde i sin egen lilla bubbla och att ingen brydde sig. Det fanns en stark FNL-rörelse i Jönköping som borde ha fått visa sin historia på utställningen.
Jag minns exakt var jag var när jag såg löpsedeln om Vietnamkrigets slut den gången för trettiofem år sedan . Jag ville ropa och dansa men ingen annan tycktes bry sig.
Inget har världen lärt. Nya krig med USA:s krigsmaskin i spetsen förstör och förgör i Irak och Afghanistan. Då ett starkt engagemang och politisk rörelse som skapade opinion och satte spår. Vad kommer att berättas om några decennier om kriget i Irak och Afghanistan och den stora tystnaden i opinionen .
Affischer om FNL-rörelsen.
Jinge Vietnam är nära. Hampus Eckerman om Usa:s strategi i Afghanistan
Läs även andra bloggares åsikter om Vietnam, politisk konst, proggens affischer, USA, USA-imperialismen, FNL-rörelsen, Irak, Afghanistan, Politik, intressant?
Trots att budskapen på utställningen är 35-40 år gamla känns de, med smärre ändringar och tillägg, lika aktuella idag.
Glöm inte Song My!
Synd att man inte samlade som en Ekorre på den tiden. Jag var ju ute och satte upp många av de där.. :-I
Det blev många nattpass för att få affischerna på plats. Blev på köpet expert på tapetklister.