Dagen efter…

den stora  festen, Nobelfesten  är det ovanligt grått och trist. Vet inte om det var TV-bilderna med det fina folket som påverkat  sinnestämningen så här dagen efter eller högerextremisternas  närvaro på gatorna i Stockholm.

Visst såg jag när Tomas Tranströmer mottog priset ur kungens hand.  En poet väl värd att fira. kan inte låta bli och fundera över vad alla dessa fina klänningar  och frackar hade att göra på Nobelmiddagen. Vilken är kopplingen till nobelpristagarna och vetenskapen? Finns det någon? Vad signalerar alla dessa festblåsor, humrar och pärlhöns  i en tid av ekonomisk kris som sveper över Europa? Nej.  Tv-bilderna och alla kommentarer från vem som satt bredvid vem och färgen på klänningar var inget som berörde.

Om jag varit bosatt i Stockholm hade jag tillbringat några timmar mitt i city för att tillsammans med alla de som så modigt protesterade och demonstrerade mot att högerextremisterna intog Stockholms gator.  En marsch som är ett eko från förr en tid då nazismen smög sig fram för att sedan sätta käftarna i  Europa.

Nu valde jag istället Så mycket bättre som blev en nostalgitripp och berörde. Aldrig har väl Så mycket bättre signalerat Så mycket känslor som under denna dag , Mikael Wiehes dag.  Laleh som vanligt speciell i sin tolkning av Är det verkligen fred vi vill ha.  och Jason som sjöng och inte rappade en endaste gång då han tog tag i Flickan och Kråkan. Vilken fantastisk låtskatt denne Mikael Wiehe gett upphov till.

Bloggat, Ilse-Marie, Svensson, M Moberg

Media: SvD12, Dn1


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Please follow and like us:

  3 comments for “Dagen efter…

Comments are closed.