Det finns ett Rom utanför de centrala delarna bortom Fontana di Trevi, Colosseum, Petrusplatsen och Spanska trappan.
Efter en intensiv dag med sighseeing i antikens Rom avslutade vi med ett besök hos Jesper i Garbatella. Ingen kan påstå att man sett Rom om man nöjt sig med att följa de utpekade turiststråken runt om i Centro Storico. I Garbatella finns få turister.
Idag är Garbatella inte längre en utpräglad arbetarstadsdel. Industriskeletten som syns i bilden nedan vittnar snarare ett postindustriellt samhälle.
Här ute har Jesper sin lägenhet. Vi hade sett fram emot att sitta på en takterass i Rom och njuta av solnedgången. Det bjöd Jesper oss på. Där blev vi kvar länge och njöt av värmen trots att kvällen började bli sen.
Det var på restaurangen jag gjorde upptäckten. Plånboken var som bortblåst. Hur det gått till har jag så här i efterhand en aning om. På bussen innan Metron hände något som jag borde ha sett upp med. En skicklig ficktjuv och några sekunders ouppmärksamhet. Ett samtal till banken i Sverige och så var kortet spärrat. Gud ske lov för mobilen! Som tur var hade jag bara 40 euro i plånboken resten av reskassan låg i tryggt förvar tillsammans med passet på hotellet.
Glad över att vi inte hade bil därute. Det var ont om parkeringsplatser varför folk parkerade i dubbla rader. Blir man instängd är det bara att hänga på tutan upplyste Jesper oss. En annan bilkutur och Jesper tänker efter några år i Rom som en äkta italienare. Tuta tills man kommer loss…jojo 🙂
Vi tog Metron tillbaks till centrum. För att slippa trassel med biljetter bör man ha köpt en dagsbiljett. Det är inte ovanligt att automater krånglar. Hur som, vi kom tillbaks helskinnade till Piazza di Spagna som fortfarande var full av turister trots den sena timmen.
Nästa dag väntade nya äventyr bla en stund i Trastevere på andra sidan Tibern.
[…] Fler bilder från vår kväll i Garbatella finns här.här. […]