Tidningsdöden, nätets fel?

Allt fler rubriker om tidningar i kris.

Sjunkande pappersupplagor och minskade inkomster även på annonssidan  är en realitet. Nu är det inte efterfrågan på kvalitetsjournalistik som minskar .

– För om tappet för läsningen på papperet har accelererat, så har läsningen på nätet exploderat.(DN)

Det är inte journalistiken som är i kris utan just papperstidningen. Personligen föredrar jag att bläddra i en papperstidning och har också en prenumeration på en av de större dagstidningarna. Samtidigt skannar jag snabbt av olika tidningars rubriker på nätet för att sedan fastna för sådant som väcker mitt intresse. Det skulle vara synnerligen tråkigt om möjligheten att läsa nyheter i tryckt format försvann. Risken är stor att på nätet kommer lite lättare och ytligare analyser att läggas ut fritt medan kvalitetsjournalistik som grävande och granskande reportage blir material som man ska betala för. Hur påverkar det i så fall idén om den upplyste samhällsmedborgaren som ett fundament för demokratin?

Å ena sidan kan digitaliseringen av nyhetsförmedlingen sägas öka demokratin då alltfler får insyn i alltmer, blir kunnigare och kommer närmare makten.

Å andra sidan är risken stor att det blir fråga om en eliternas demokrati med mer underhållning till de många och mer information till de få.

Karin Pettersson, skriver

 Det märkliga med denna kris är att det inte blir någon uppståndelse, inte bortom branschmedierna. Jämför med SAS, Saab eller Astra Zeneca. Spaltmeter skrivs, politikerna ställs till svars, handlingsplaner tas fram.( AB)

Är det rimligt att staten ska täcka upp en förändring som ligger i tiden? Det kanske är ett helt annat tänk som kan bära frukt, En annan affärsmodell för att anpassa kostymen och också på sikt kunna växa. Larsmo för fram en intressant tanke när han skriver

De stora bredbandsbolagen levererar intressanta saker till min skärm – som de inte betalar för
De säljer webb-DN till mig mot en avgift. Som DN inte får del av […] (DN)

Vad han föreslår är att avgiften till bredbandsbolagen kan plussas på under förutsättning att en del av den går till mediehusen. Larsmo menar att om  inget händer finns risken att samtidigt som redaktionerna krymps så får vi se en allt ytligare journalistik där särintressen styr.

Redan idag har vi ett medielandskap som domineras av liberalt-borgerliga drakar ofta påhejade av SVT. Mångfalden, debatten där olika meningar bryts har gått förlorad. Granskningen av makten sker oftast ur ett perspektiv. Med en dominans av liberalt-borgerliga medier är det i första hand oppositionen som granskas inte de som sitter på maktens taburetter i Rosenbad.I diskussionen om papperstidningens död glöms oftast bort att det i sig är ett problem att mediemarknaden är koncentrerad till så få händer. Göran Greider skriver

den fria journalistiken är ett av fundamenten för demokratin, ja då är det ett problem att så mycket makt över demokratin ligger i händerna på några få mediekoncerner och så litet i händerna på läsare och journalister.(GP)

Det är tidningsbranschens kris inte journalistikens. Journalistiken kommer att leva vidare  i nya medier och kanske också utanför mediekoncernernas kontroll.

Tidigare inlägg

Media: AB1,2,3, SvD1,SR1,2,



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

  7 comments for “Tidningsdöden, nätets fel?

  1. Anonym
    27 november, 2012 at 03:14

    Jag tröttnade helt enkelt på att betala för att bli förolämpad av rikstidningarnas ledarskribenter. När nyhetsrapporteringen och selekteringen började visa tecken på grav politisering fick det vara nog.

    Prenumurerar numera endast på Fria som jag tror har tiden för sig.

    • 27 november, 2012 at 10:59

      Det känner jag igen. Vi har gjort på samma sätt. Sagt upp prenumeration och klarat oss bra utan.
      Saknade prasslet från morgontidningen vid frukosten och passade på att köpa en provprenumeration nyligen.

Comments are closed.