När ska amerikanerna lära sig att det är lätt att vinna krig men desto svårare att vinna freden?
Irak är idag ett samhälle i totalt kaos med inbördes strider och laglöshet. Det är arvet efter den brittisk-amerikanska invasionen. Inga massförstörelsevapen hittades , en diktaur stötades och brittiska och amerikanska oljebolag fick dela på Iraks oljekällor. Istället för demokrati kastades landet ut i inbördes strider. Kriget i Irak har skapat en förstörd infrastruktur, kaos och ett veritabelt helvete för invånarna.
4 400 döda amerikanska soldater. En bra bit över hundratusen döda civila. Inga massförstörelsevapen hittade.
På plussidan en störtad diktator.
Men sju års krig i Irak är inte över bara för att de sista stridande amerikanska trupperna lämnat landet.(AB)
50 000 amerikanska soldater är kvar i Irak. Samtidigt har privata aarméer som Blackwater fått fotfäste.
Bakom talet om att värna demokratin finns oftast ett helt annat intresse, amerikansk kontroll över olja och gas. Nu när oljan är säkrad i Irak är Afghanistan målet och fler amerikanska soldater har forslats till Afghanistan helt i linje med gängse amerikansk säkerhetspolitik.
Läs även andra bloggares åsikter om irak, usa, afghanistan, olja, gas, krig, politik, samhälle, intressant
Detta är vad som väntar i Afghanistan!
http://bits.blogs.nytimes.com/2010/08/18/visualizing-the-wikileaks-war-logs/
Det är intressant med krig ur ett rent kapitalistisk synvinkel. Jag har skrivit en del affärsplaner och businesscase i mina dagar. Det var detaljerade planer, noggrant budgeterat i både tid och kapital, prognoserna är baserade på marknadsundersökningar, förbokningar, samarbetskontrakt och gud vet allt. Det skall finnas milstolpar och det skall vara ett tydligt definierat mål. Men trots att du gjort allt detta, så är det långt ifrån säkert att riskkapitalisten går med på det. För låg förräntning på kapital emot den uppskattade risken.
Amerikanska skattebetalaren måste vara den mest lättlurade riskkapitalisten i världen, som gått med på denna venture. De prognoser de fick var ”it will basically pay for itself”. Målsättningen har hela tiden glidit men ändå har mer riskkapital tillförts.
Hur kommer det sig att man måste vara så mycket noggrannare när man vill ha loss några miljoner SEK för ett projekt än om man vill ha några tusen miljarder USD för att döda folk? Instinktivt känner jag att det sistnämnda vore något man ägnade avsevärd eftertanke på innan man satsade på, medan det tidigare känns inte riktigt lika allvarligt.