Vi hade tur med vädret så här inför säsongsavslutet och valde en av våra favoritplatser vid kusten. Det blev en strapatsrik dag och ett rejält test av min knästatus.
Idag slog jag personligt rekord genom att vandra längs med strandpromenaden mellan Hunnebostrand och Ulebergshamn. Rekordet är satt med hänvisning till min knäoperation i slutet av mars. För första gången sedan dess gick jag i normal takt och tog mig fram på några besvärliga branter i berget på väg mot Ulebergshamn.
Det är en lång promenad efter strandlinjen som löper upp och och nedför berget. Morgan gick bakom beredd att gripa in om knät inte skulle hålla för strapatserna på berget.Givetvis dokumenterade jag bravaden.
-
- Udden med stensklpturer från årets utställning.
-
- Idag blåste det friskt utifrån havet. Tights och tröja kom väl till pass.
-
- Ute vid Vimdeklätten har vi ofta badat.
-
- Förr fanns ingen trappa eller ledstång. Då gällde det att klättra i berget för att komma fram.
-
- Långt dit ner ska vi.
-
- Pust! Nere och bara en bit kvar innan vägen tar vid.
-
- Ulebergshamn nere vid hamnen.
-
- Amunddalen . Här fanns förr en tältplats,
-
- Min syster ställde en gång i tiden ultimatum och krävde att hit skulle vi annars följde hon inte med till badet.
-
- 7,5 meters svikten hoppade jag ifrån en enda gång. Därefter nöjde jag mig med femmans och oftast tremeters svikten. Gick en sommar i hoppskola här.
Tänk att jag i början av sommaren gick endast en kort sträcka stödd på en krycka. Vad dagens promenad gav besked om är att trots att jag klarade av strapatsen utan men eller efterföljande värk så behöver jag träna för att stärka ben- och lårmuskler. Vid de värsta passagerna behövde jag en hjälpande och stödjande hand för att våga mig nerför berget. Balansen kan med andra ord bli bättre. Det betyder att jag inte kan smita från gymträningen i höst.
Foto: Annarkia
Andra om strandpromenad, Ulebergshamn, Hunnebostrand, Bohuslän, västkusten, sensommar, bilder, knästatus, knäoperation