Fördelen med att bo mitt i stan är att det är nära till allt. Då menar jag också precis allt. Här behöver jag aldrig känna mig ensam med så mycket folk i rörelse. Baksidan är att man kan bli vittne till händelser man velat vara utan. Idag körde en bil på en man i femtioårsåldern som var på väg över övergångsstället utanför mitt fönster.
Jag såg inte olyckan men kunde inte undgå sirener och alla utryckningsfordon, brandbil, polisbil och två ambulanser, som snabbt var på plats. Det finns olika uppfattningar om hur olyckan gått till.
– En har sagt att personen har gått mot rött ljus och när bilisten tutade slängde han sig ner på marken. Så just nu måste vi reda ut vad som har skett, säger Nils Erik Eriksson.
Polisen utesluter fortfarande inte att ett brott har begåtts av bilisten och man uppmanar nu att personen som körde bilen hör av sig.( Jnytt)
Det övergår mitt förstånd att förstå hur i herrans namn man kan, om det stämmer tuta på en person som går mot rött ljus på ett övergångsställe och sedan köra vidare efter att personen ifråga ligger skadad på marken. Hur tänker man då? I bästa fall en chockad bilförare som gör ett felslut. Med så mycket folk i rörelse finns också ett signalement på bilen. Den kan inte vara svår att hitta.Läget för den påkörda mannen är allvarligt men stabilt . Hoppas att han klarar sig utan alltför allvarliga men.
Trots att livet för det mesta är bekvämt och trivsamt här mitt i stan ska det bli skönt att snart slippa stadens myller, ljud och ljus och istället uppleva tystnaden och fågelkvittret ute på landet. Det enda uppseendeväckande som händer är råddjuren och älgen som passerar förbi i hagen nedanför köksfönstret och så grannens katt som dunsar ned på altanen och vill ha sällskap. Inga övergångsställen bara en smal grusväg som alla kör i snigelfart på.
Läs även andra bloggares åsikter om jönköping. stadsliv, smitningsolycka, lantliv