Alla skyller på alla allt emedan en pojkes skolgång förstörs. Hur kan tjänstemän som begår så uppenbarliga fel få undgå reprimand. En grabb mobbas svårt och vågar inte gå till skolan då han tvingas möta sin plågoande varje dag.
Har skolan verkligen upprättat en handlingsplan, en antimobbningsplan för att hantera och förebygga mobbning? Det räcker definitivt inte med ett samtal uppåt i hierarkin och lämna över ansvaret till andra i hierarkin. En verksamhet som själv inte är fri från mobbning har svårt att både se och agera. Om jag inte minns fel är skolan en av de arbetsplatser som vuxenmobbing är vanlig.
Lärare måste ha civilkurage nog att sätta ned foten och stoppa mobbning.
Det är helt oacceptabelt att elever inte känner sig trygga på sin skola. Här har skolledningen tillsammans med lärarna det viktigaste ansvaret.
Likabehandlingsplaner i all ära men de gör ingen nytta om vuxna inte kan eller vågar se att mobbing förekommer.
Min erfarenhet som lärare är att alltför många väljer att blunda. Lyft frågan, diskutera och dela erfarenhet i arbetslaget.. Ta dit en expert på området, lyssna på elevombudsmän, anlita organisationen Friends och ge lärarna redskap att se och vidta åtgärder.
Mobbning är allt för allvarligt för att inte tas på allvar.
Läs även andra bloggares åsikter om mobbning, skola, otrygghet, lärare, ansvar, psykologi, samhälle, intressant?
[…] rött… om misslyckad jobbpolitik, Roger Jönsson om jobbpolitik, In your face om valet, Annarkia om skolan, Eva-Lena om brevbäraren som fick rätt mot fk, […]
Ett av mina barn utsattes för grov mobbning. Såren från alla dessa kränkningar kommer aldrig att läka helt. Nu som vuxen har han fått diagnosen ADD, har läst att dessa barn ofta blir utsatta.
Vi fick aldrig någon riktig hjälp från skolledningen, trots att de sa sig ha en antimobbningsplan och arbetade utifrån Farsta-metoden. Som mamma kände jag absolut inget förtroende för den metoden.
De senaste åren har det drastiskt skurits ner i skolans budget. Vilket får mig att tror att mobbningen har ökat.