Sandlådepolitik och dödgrävare

Börjar Du tröttna på partipolitik och blockpolitikens  positionerande?  Då taktiska utspel, lögner och raljerande  över den andra sidans politik börjat ta över och döda det politiska samtalet är det risk för att allt fler av oss stänger av och ställer oss vid sidan av.

Du kanske också börjat tröttna på din papperstidnings okritiska och obefintliga analys av sakernas tillstånd.  Svenska Dagbladet är idag   ett utomordentligt exempel på hur ledarredaktionens  hållning flyttat över och tagit död på nyhetssidorna.  Journalistiken som granskare har ersatts av journalisterna som megafoner. Sex ledarsidor i dagens papperstidningtidning   gör allt för att såga oppositionens politik  är en direkt uppföljning av Fredrik Reinfeldts och Anders Borgs reaktion i TV-rutan på de rödgrönas budgetmotion. En besvikelse  och frustration som vänds till ilska och raljerande. I transaktionsanalytiska termer barnets besvikelse  och avundsjuka  reaktion  då utfallet inte blev det man räknat med.  Ömsom varvat med förälderns moraliserande och värderande.  En politikens sandlåda  som smakar illa.

Blockpolitikens ställningskrig och inomblockliga samförstånd där kompromisserna och konsensus är det viktigaste har tagit död på samtalet och riskerar att göra politiken till ett kraftlöst verktyg för förändring och framåtskridande. På stället marsch  i en sumpmark som drar nedåt och tröttar ut.

Partipolitiken så som den gestaltar sig i blockpolitikens klädedräkt   blir inte bara tråkigt utan också något som luktar riktigt illa.  Något som får oss att gå undan och sluta bry oss. Är det det som blir resultatet?

Niklas Ekdal på DN Debatt: Socialdemokraternas och Moderaternas demonisering av varandra leder till röstskolk och politikerförakt.

Bloggat Jinge

Mer i media Dn1 2 Ab Ex

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , intressant?

Please follow and like us:

  6 comments for “Sandlådepolitik och dödgrävare

  1. Joanna
    4 maj, 2010 at 12:27

    Får man fråga hur du tänker göra? 😉

    • annarkia
      4 maj, 2010 at 12:35

      I transaktionsanalytiska termer iklädde jag mig barnrollen lyfte på luren och sa upp min prenumeration. Så det så!
      Efter närmare betraktelse är det vuxenrollen som agerade och drog slutsatser som borde dragits för länge sedan. 🙂

  2. 4 maj, 2010 at 13:58

    Mycket bra skrivet! Jag valde att lämna partipolitiken 2005 efter just ha tröttnat på sandlådor och dödgrävare. Innan det blir förändring av det partipolitiska systemet, så gäller endast att rösta blankt.

    • 4 maj, 2010 at 14:33

      Tack! Jag har också vid några tillfällen valt att rösta blankt. Frågan är vad vitsen är mer än att det för stunden ger en inre tillfredsställelse att var obstinat/protestera. Tyvärr sorteras blankrösterna bort. De räknas och redovisas inte. Då blir det lite som att lämna walkover.

Comments are closed.