Anders Borg gör är att försöka lansera en annan verklighetsbeskrivning än den som fakta visar på. Idag påstod han i en presskonferens att det är låg- och medelinkomsttagarna som gynnats av regeringens ekonomiska politik. Att det är männen och de med högst inkomster som gynnats enligt finansdepartementets egna siffror vill Anders Borg inte höra talas om.
Johan Ulvenlöv drar följande slutsats efter att ha läst en färsk rapport från Riksdagens Utredningstjänst ((Dnr 2009/10:0466)
Med andra ord har den procentenhet som tjänar mest fått lika mycket i inkomstförstärkningar ensamma som vad de 25 procent av svenska folket som tjänar minst har fått tillsammans.
Det är med andra ord de rikaste som gynnats av regeringens politik.
Nu annonserar, trots att inga läckor skulle ske om vårpropositionen, Anders Borg att kvinnor och pensionärer gynnas i budgeten. Stämmer det som tidigare meddelats får pensionärerna inget annat än småsmulor på bordet.
Läs även andra bloggares åsikter om Anders Borg, finansministern, vårpropositionen, budgeten, fördelningspolitik, ekonomisk politik, politik, samhälle, intressant
[…] bloggare: Vargen, annarkia, Moberg, In Your Face, Eligin, Carins öppna agenda samt […]
Tänk på att de med högre lön betalar en större andel av sin lön i skatt. Jobbskatteavdraget innebär bara att skattetrycket lättar något. Trots ökat avdrag ger de fortfarande bort en större andel av sin lön, i form av skatt, än i något annat europeiskt land. Det handlar således inte om att höginkomsttagarna tjänar mest på jobbskatteavdraget…man bör se det som att de nu betalar mindre mycket av sin inkomst till staten. För du vill väl inte att alla ska tjäna lika mycket efter skatt trots olika lön. En viss skillnad måste finnas, annars försvinner ett bra incitament för att få folk utbilda sig under många år på högskola. Sverige har redan idag världens minsta spridning mellan de lägsta och högsta inkomsterna efter skatt. Den naturliga utvecklingen blir troligtvis att Sverige kommer harmonisera sina skatter med andra länder, med ökande nettolöneskillnader, i framtiden.
Detta tycker jag är bra.
Tänk på att låginkomsttagare drabbas hårdare av alla höjda avgifter och borttagana avdrag(typ a-kassa,mm), så i slutändan blir det inte mycket kvar av den skattesänkningen för en låginkomsttagare, men så blir det när man sänker skatt i procent , men höjer avgifter i kronor som Alliansens gjort.
Det skulle vara intressant att se statistik på vad inkomstskillnaden mellan hög och låginkomsttagare är efter höjda avgifter och borttagna avdrag är dragna, men det vill väl inte en Allians anhängare se.
Det är de arbetslösa, sjuka och pensionärer som betalar jobbskattedavdraget som mest gynnat de rika. En fördelningspolitik som är djupt orättfärdig. En politik som skapat otrygghet och raserat välfärd för de som redan har det svårt.
En grundkurs i skatter:
Olle har en inkomst på 100 kr före skatt.
Gösta har en inkomst på 200 kr före skatt.
Skatten är på 50%.
-Olle får 50 kr över.
-Gösta får 100 kr över.
Skatten sänks till 25%.
-Olle får nu 75 kr över.
-Gösta får nu 150 kr över.
Olle har tjänat 25 kr på skattesänkningen.
Gösta har tjänat 50 kr på skattesänkningen.
Resultat: Rika Gösta har tjänat mest på skattesänkningen. Glappet mellan rika Gösta och fattiga Olle har ökat.
Slutsats: Socialister ser hellre att skillnaderna mellan fattiga och rika är minimal än att både fattiga och rika blir rikare.
Det är ett påstående som saknar grund.
Du ser inte hela verkligheten. Jobbskatteavdraget finansieras med lånade pengar med pengar som tagits från annat håll. Pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa är med och betalar till de yrkesverksamma. En pensionär betalar betydligt högre skatt än jag som åtnjuter jobbskatteavdrag. Pension är intjänad lön och andra jämförbara länder gör inte så.Ersättningar har sänkts och avgifter höjts något som drabbar olika beroende på inkomst.Husmark-Persson har själv sagt att de ändrade sjukskrivningsreglerna gjordes i besparingssyfte för att kunna finansiera jobbskatteavdraget. Skattesänkningar som gör att välfärd som skola, barnomsorg, vård och äldreomsorg är tar stryk slår hårdast mot de som har tunn plånbok.
Så nu helt plötsligt är de skatter som sossarna bestämt nivån på något som ”lånats” och som ”tagits” från någon.
—
En grundkurs i ekonomi:
Land A har ett skattesystem som liknar Sveriges där de rika har högre skatt än de fattiga. Medelskatten ligger kring 45%.
Land A inför år X en plattskatt på 30% för alla som innebär en direkt sänkning av statens inkomster med ungefär 15%.
Efter fyra år av denna nya skattenivå så ökade skatteinkomsterna med 35% (35% mer än originalinkomsten så klart).
Landet var Ryssland och året var 2001.
—
ALLA skatter är för höga. För att få fart på ekonomin så sänker man skatten för arbetande människor först. När statens skatteinkomster sen ökar så kan man även sänka skatterna för andra grupper.
Efter alliansens skattesänkningar så ÖKADE skatteinkomsterna i flera månader. Men sen kom det tyvärr en global finanskris i vägen för processen…
”I Riksrevisionsverkets nya utredning framgår
1. att jobbskatteavdrag finns bl.a. i USA och England. De är alla konstruerade på ett annat sätt än Alliansens. Bidragen utgår endast till dem med låg inkomst och avtar när den stiger. I USA omfattar systemet c: a 6 % av befolkningen. Positiv effekt av jobbskatte-avdrag konstateras för lågbetalda – såsom ensamstående mödrar. (se sid. 23) -(Alliansens avdrag ges däremot till alla yrkesverksamma till 100 % – mest får de som tjänar mest.)
2. att de som redan har ett arbete – jobbar inte mer på grund av att de får jobbskatte-avdrag. Effekten kan istället bli den motsatta (sid. 9) – (att man väljer extra ledighet),
3. att förutsättningen för att få fler i arbete bland dem som möjligen kan påverkas är – att dessa väl känner till hur avdraget fungerar. Den kunskapsnivån är emellertid låg – endast 2 % för unga – 7 % för utrikes födda – och 5 % för arbetslösa. (se sid. 59).
4. att det finns risk för att reformen inte får den effekt som den (teoretiskt konstruerade) minimisimuleringen visar (se svid 56) – (d.v.s. 80 000 fler i arbete).
Källa: Riksrevisionen http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/OpenDocument____556.aspx?documentid=7127
På punkterna 1-2 har tidigare samma synpunkter framförts av Konjunkturinstitutet, Studie-förbundet Näringsliv och Samhälle SNS, Finanspolitiska rådet och LO.”
Källa: Berthel Nordström, Newsmillhttp://www.newsmill.se/artikel/2010/01/24/varf-r-granskar-inte-medierna-sanningshalten-i-politikernas-p-st-ende-om-att-jobb
Ditt resonemang bygger på teori från 1970-talet. De sk utbudsekonomerna påstår att varje skattesänkning via ökat utbud skulle finansiera sig självt. Lafferkurvan är välkänd och är en teoretisk skapelse som praktiserades i full skala under Reagan i USA. Politiken fick inte någon positiv effekt på amerikansk ekonomi. Resultatet av skattesänkningarna under Reagan var en kraftigt underbalanserad budget, stigande räntor och ett underskott i handelsbalansen.
Källa Paul Krugman, amerikansk nationalekonom, Massachusetts Institute for Technology, Cambridge
”Krugman går så långt som till att hävda att utbudsekonomin var en intellektuell bluff. Lafferkurvan var bara en lösryckt idé utan någon som helst verklighetsförankring. Orsaken till att den fick ett så starkt genomslag var rätt och slätt politisk. Dessa idéer passade som hand i handske i den nyliberala våg som växte fram från och med slutet av 1970-talet.”
Källa: Lars Magnusson professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet
[…] Katarina Nyberg Finn, Röda Berget, Alliansfritt Sverige, Carin Jämtin, In your face, Annarkia, Esbati, Eva-Lena, Martin Moberg, Roger […]