EU-valet signalerar att något är på gång.Ett paradigmskifte i svensk politik.
Ungdomsväljarna vände de etablerade partierna ryggen och tog tag i något som berör och ger identitet i en värld som blivit otrygg och svår att förstå.Ett paradigmskifte där ideologin får träda tillbaks då de gamla partierna saknar svar på nutidens frågor. Istället är det en identitetspolitik som börjat slå rot.
Miljöpartiet, feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna fick tummen upp medan gammelpartierna stod med slokade öron. Miljöaktivism,feminism och antirasism och dess motpol rasism och invandringsfientlighet blir något att förhålla sig till i en tid då klyftor ökar och framtidstron grusats, något som ger identitet för de som inte ser ekonomiska maktstrukturer som den viktigaste frågan.
Svensson skriver intressant om fenomenet identitetspolitik som lockar väljare.
Och så sitter de där gammelpartierna och gnuggar geniknölarna och funderar på ändrade strategier för att försöka fånga den vind som gått deras näsa förbi utan att inse att strategier och PR-makare inte vinner val i alla fall inte de ungas gunst.
Johan Ehrenberg är något på spåren då han skriver om att unga ställer krav på en bättre, friare och roligare framtid. Inte en tillsnyggad nutid.Det är visionen om att en annan värld är möjlig som lockar säger Ehrenberg.
Läs även identitetspolitik, avideologisering, ungdomsväljarna, EU-valet, milö, feminism, antirasism, politik” target=”_blank”>andra bloggares åsikter om identitetspolitik, avideologisering, ungdomsväljarna, EU-valet, milö, feminism, antirasism, politik