Linje två Löfvens räddare i nöden.

Har konsten att  trolla fram en linje 2 när det blåser blivit socialdemokratins adelsmärke?

Så var det i kärnkraftsomröstningen och det var vad som hände på s-kongressen idag. Ett kompromissförslag i elfte timmen avvärjde ett nederlag för Stefan i Löfven i den heta frågan om vinsens vara eller inte vara  i välfärden. I talarstolen var det så gott som fullständig uppslutning bakom partistyrelsen förslag som fritt översatt handlar om att  inse  faran med vinst i välfärden men en ovilja att förbjuda densamma.

I de nya delarna står bland annat: ”För att motverka att vinstintresset sätts före kvaliteten och för att upprätthålla välfärdssektorns framtida legitimitet krävs att möjligheterna för riskkapitalister och andra aktörer att plocka ut privata vinster, och att göra andra former av värdeöverföringar från välfärdssektorn, avsevärt begränsas.”

[…]

”Lagen om valfrihet ska inte vara obligatorisk, bör dessutom förändras så att fri etablering inte längre är möjlig. Kommuner och landsting avgör om upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart nonprofitaktörer”.(AB)

”Ett första steg” motiverade tidigare kritker mot vinst i välfärden sitt bifall till partistyrelsens kompromissförslag. Vad som är nästa steg och när det steget kommer och om det kommer framkom aldrig.

Frågan är om  kompromissen, förutsatt att den förverkligas vid en valvinst 2014, kommer  att förändra den verklighet vi idag möter inom välfärden? En personlig upplevese får tjäna som exempel på vad jag menar.  Som nyinflyttad  och bosatt på Hisingen är jag minst sagt chockad över hur sjukvården  fungerar. Tvingades besöka Hisingsakuten häromdagen och blev sittande i ett litet smutsigt överfyllt väntrum fullsatt med snorande besökare i väntan på att bli inskriven. Ska kanske vara tacksam över att jag blev inskriven och fick träffa läkare i några minuter trots allt. Några motades bort redan i dörren.

Min första kontakt med vårdcentralendit vi flyttat  var i sig en en ovätad  upplevelse.  Jämfört med den sjukvård jag erbjudits och vant mig vid  i Jönköping är den vård som erbjuds på vårdcentralen  under all kritik.

Utan att bli för pesonlig kan jag säga att p g av  vissa kroniska åkommor kallades jag till kontroll två gånger om året med omfattade provtagning i Jönköping och fick varje gång träffa den läkare jag valt.  Så arbetar läkarna inte på Tuve vårdcentral. Det blir mitt ansvar att ta kontakt om jag känner att jag inte mår väl. Att försämringar kommer successivt och kan ha åsamkat skada  innan man förstår att något är fel är inget somman bryr sig om.

Kan det vara så att  rutinerna på vårdcentralen  har att göra med att Hisingen  är ”fel” stadsdel? Tuve på Hisingen  är en utpräglad arbetarstadsdel, Volvoland.

Välja annan vårdgivare skulle innebära en resväg på upp till en timme jämfört med gångavstånd ner till vårdcentralen på Tuve torg.  Den timmen kan bli jobbig vid ett akut sjukdomstillstånd resonerade jag när valet föll på att lista mig hemmavid.  Får kanske tänka om här.  Inte tror jag att sossarnas kompromiss medför en säkrare och mer kvalitativ vård där jag nu är listad. Nog ler riskkapitalbolagen i mjugg i dag även om tonläget utåt är ett annat.

Media: AB1, 2, 3, 4, 5,DN1,2,3,4,5,6,7,8,SvD1,2,3,4, SR1,2,3,4

Läs även andra bloggares åsikter om stefan löfven, socialdemokraterna, skongressen, kongressen, välfären, kompromiss, vinst, riskkapitalbolag, politik, samhälle, #blogg100