Kan man bomba sönder IS/Daesh? Jag tror inte det lika lite som bombmattorna avskräcker nya proselyter från förorterna. Måste vi inte istället ställa frågan om vad det är som gör att en våldsbejakande islamistisk extremistgrupp som Daesh uppstår och varför gruppen har den attraktionskraft som den har.
I går lyssnade jag på ett föredrag med titeln ”Utanförskapet, segregationen och den sociala samhörigheten”. Föreläsare var Ove Sernhede, professor vid Göteborgs universitet. Föredraget bekräftade de funderingar jag haft om varför Göteborg är den stad där så många ungdomar radikaliseras och hänger sig åt våldsbejakande islamistiska extremism.
Göteborg är en segregerad stad. Medelinkomsten för en man som är bosatt i Långedrag är 718 000 kronor/år. Motsvarande för en man bosatt i Bergsjön är 130 000. Segregationen skiktar befolkningen i det fysiska rummet så starkt att man kan tala om ”platsism”, en territoriell stigmatisering. Det innebär att hur man uppfattas blir direkt avhängigt av var man bor. Säg Hammarkullen, Bergsjön eller t om Backa så är det kört. Du betraktas som en loser.
Det är i förorter som Hammarkullen, Bergsjön och delar av Biskopsgården som utanförskapet och avsaknad av framtidstro breder ut sig bland unga människor. Arbetslösheten är 3-5 ggr så hög som i andra delar av staden. 57% av barnen i Bergsjön är fattiga. 40-60 % saknar gymnasiebehörighet. Ove Sernhede menar att mycket beror på det fria skolvalet som skapat en negativ kamrateffekt. Med det fria skolvalet övergavs tanken om en skola för alla, en inkluderande skola där alla gavs en likvärdig chans. Forskningen visar att det fria skolvalet blivit ett negativt val. De ”bättre bemedlade” söker sig från förortsskolan. Saknar Du gymnasiekompetens är det svårt att få jobb. Utan jobb ingen framtidstro.
Statistik visar att det är 200 från Angered som gett sig av till Syrien. Inte för att de ursprungligen är mer våldsbenägna än andra utan på grund av att de inte ser någon framtid, inte blir lyssnade på, inte blir sedda. 40-45% i ålderskategorin 19-25 år saknar jobb och bedriver inte heller några studier.(Kan den siffran verkligen stämma?) Är det så konstigt att några av dem ser sig om efter en annan framtid?
I de studier som finns om IS-resenärer är vissa tendenser återkommande:
Gruppen består visserligen av personer med stark ideologisk övertygelse, men också av de som har sökt sig till miljön för att den verkar spännande eller för att vänner är aktiva där. De flesta vet lite om ideologin. I stället är andra faktorer avgörande. En majoritet kommer ur förortsmiljöer, där radikaliseringen innebär en brytning med ett samhälle man inte känner sig som en del av. Paralleller dras mellan det egna utanförskapet och det än mer påtagliga utanförskapet hos andra grupper världen över. Känslor av orättvisa blandas med känslor av ny gemenskap, solidaritet och spänning.
I det ljuset börjar IS framstå som en grym men rättfärdig kämpe för ens rättigheter. (AB)
Risken är stor att bomber får motsatt effekt än vad som är tänkt och istället skapar mer jordmån för jihadism. Utanförskapet och avsaknad av framtidstro bekräftas och kan leda till att fler ser jihadismen som den enda rätta vägen ur och framåt.
Enda sättet att på sikt göra upp med våldsbejakande extremiströrelser är att förstå och förhindra mekanismerna som leder till radikalisering. Vill vi förebygga och stoppa jihadism bör vi börja på hemmaplan. Den samhällsutveckling som skapat ökade klyftor och lagt grunden för segregeringen måste brytas. Om inte kommer tickande bomber att brisera och i slutänden får vi ett samhälle med ett konstant undantagstillstånd där vaksamhet är ett måste och rädslan har en given plats.
Andra om jihadism, våldsbejakande islamism, extremism, Göteborg, radikalisering, segregering, utanförskap, terrorism, Politik, samhälle
Tyvärr är det alltför sant som någon sagt – ”man kan döda människor….men inte idéer”. Efter 1945 ”dödförklarades” nazismen och fascismen, de politiskt organiserade massmorden på etniska minoriteter och andra ”icke önskvärda” skulle ”aldrig mer” ske. Antisemitismens och antiziganismens idégrunder låg i ruiner och skulle aldrig mer vara politiskt gångbara. F-n var man bara naiva i sin ”tro” eller la man bara ”locket på” i det dåliga samvetets namn och tog halvhjärtat avstånd och nöjde sig med det. För av allt att döma tog man aldrig några ”steg” för att undanröja dessa människofientliga idégrunder.
Resultatet har vi upprepade gånger bevittnat. ”Folksjälvmordet” i Kambodja, Rwanda, de postjugoslaviska ”folkmordskrigen”….ja listan kan göras lång. Nazístiska ”idéer” utgör grunden för ett otal politiska partier i västliga ”demokratier” där de ibland till och med nått enda in i demokratiskt valda församlingar. Den endemiska europeiska antisemitismen och antiziganismen växer sig allt starkare och öppen rasism når alltmer utbredd ”folklig” acceptans. Källarunken etnocentrisk nationalism med grunden i 1800-talet har ”dammats av” och populariserats.
Ironiskt och i övermått naivt att som nu tro att man med massiva militära insatser kan annat än köpa sig ”tid” och göra världen ”säker”. Utan att ”ta tag” i de ”strukturer” av ekonomisk, social och etnisk segregation som är bidragande orsaker till ”radikaliseringen” är det en förlorad strid. Om nu inte, som en del av den vidrigaste retoriken innebär, ”lösningen” innebär ett globalt massmord på 1,7 miljarder muslimer. Ser man till en del av den mest ”väderspända” retoriken från olika håll tycks det i vart fall inte vara brist på ”villiga bödlar” för denna ”slutliga lösning”
Bra uttryckt! Håller med!