Lanzarote är en plats vi gärna återvänder till. Årets resa blev ett välbehövligt avbrott i höstrusket. Under resan publicerade jag bilder tagna med mobilen. Av alla bilder tagna med systemkameran återstår ett hundratal, Några få avser jag att publicera i kommande inlägg när lusten faller på.
Första inlägget handlar om den häftigaste upplevelsen på ön, utflykten till Timanfaya.
Nationalparken Timanfaya på Lanzarote är nog den mest spännande plats jag besökt. Det ser ut som ett månlandskap och är resultatet av rdet stora vulkanutbrottet på ön 1730-1736. Hela landskapet består av vulkanisk jord. Området skyddas minutiöst från påverkan. Enda möjligheten att ta sig in i området är via turistbuss som tar sig fram genom en brant slingrig väg. Hisnande minst sagt. När bussen fick motorstopp klistrad mot en bergvägg på ena sidan och ett brant djupt stup på andra i ett backkrön då slutade jag så när att andas.
Esta isla la destruyó quasi la mitad un furioso volcán que rebentó el día viernes primero de septiembre del año de mill septecientos y treinta, a las diez de la noche en la Aldea de Chimanfaya, tres leguas de la Villa capital Teguise, que rrepitió, abriendo diversas vocas, quatro años, devorando muchas aldeas y levantando grandes montañas donde no las avía, alcansando sus arenas menudas más de seis leguas de distancia.”
Carmen Romero Ruiz, 1991.Las Manifestaciones Volcánicas del Archipiélago Canario (texto escrito en castellano antiguo).
Landskapet kan liknas vid en sjö av spektakulära former skapade av lava.
Den vulkaniska aktiviteten finns där under. Temperaturen bara ett tiotal meter ner ligger på 100-600 C. Det är endast en vulkan som är aktiv och det är just den som fått ge namn åt nationalparken.
Foto: Annarkia
Nästa inlägg från Yaiza, staden som så när höll på att begravas i vulkanutbrottet och som nu prisats ……
Fina bilder!
/Skvitt
Tack!