Stunderna vid Vättern får ett eget rum i mitt hjärta

Häromdagen var det kav lugnt, växlande molnighet   och det var behagligt varmt ute. Vi passade på att ta en lång promenad utefter Vätterns sydspets. Det är en uppskattad promenadslinga som vi vandrat många gånger.  Trots närheten till city är miljön så befriande frisk och lugn nere vid sjön.

Promenaden blev speciell då den förmodligen är vår sista vid Vättern. Vi lämnar  Jönköping för att åter igen bosätta oss vid havet.

Just Vättern är den miljö jag kommer att sakna allra mest. Sjön var oxå på sin allra finaste sida där den låg spegelblank med molnen reflekterande i sjön och Visingsö svävande som en hägring vid horisonten.

Läs även andra bloggares åsikter om Vättern, Jönköping