I dag är ett isbandage min allra bästa vän . Bortsett för tre oliks sorters smärtstillande tabletter.
Ett knäledsbyte är inte att leka med.
Operationen gick bra. Hittade lårmuskeln och kunde lyfta benet redan nere på uppvaket när ryggbedövningen släppt. Jag var även den här gången ryggmärgsbedövad plus en lättlätt narkos för att kunna sova mig genom de ca 90 minuter operationen tog.
Informerades om att det är en lätt sömn och att jag kommer att vara lättväckt för kommunikation vid behov.. Nog var det en lätt sömn alltid. Jag vaknade till några gånger och hörde borren och slagen i /mot knät när protesen sattes fast. Ett skynke tog bort utsiktten över slagfältet. Runt överkroppen stod en massa sköterskor som nyfiket tittade ner på mig. Kände mig märkligt nog trygg och återvändein till sömnens trygga famn.
Vilken fantastisk personal det var som mötte mig nere på preop, operation och uppvaket. Opererades ca 11:30 och kördes upp till avdelningen kl 18:00. Möttes av vänliga och pigga sjuksköterskor och undersköterskor.
Tänk så rädd och näst intill panikslagen jag var när jag kom hit och så bra allt blev.
Återkommer och berättar om nattens debacel. Skrämde slag på personalen och mig själv när …
Ps hur jag taggar och väljer kategori i den nya redigeraren vet jag inte. Ännu.