Man kan inte anklaga Håkan Juholt för att ligga på latsidan. Idag presenterar han tillsammans med Tommy Waidelich en rad konkreta ekonomiskt-politiska förslag . En rivstart som skapar frågetecken om vilken väg socialdemokratin kommer att ta.
[column width=”48%” padding=”2%”]
Debattartikeln harmonierar dåligt med det linjetal Håkan Juholt höll på kongressen och som väckte hopp hos så många. Solidaritet och trygghet löpte som en röd tråd i det talet. Var finns de värderingarna i de förslag som presenteras i debattartikeln?
Jobb ger trygghet och frihet. Det är en självklarhet och att full sysselsättning åter tas upp på agendan som det viktigaste ekonomiskt-politiska målet igen är bra. Skattesystemet som redskap för att skapa jobb och stimulera företag skapar frågor. Hur rimmar det med skatt efter bärkraft?
Fasans fas 3, alliansens påhitt som försatt långtidsarbetslösa i en rävsax med tvångsarbete under slavliknande villkor är rent ut sagt för jävligt. Vad är skillnaden mellan den strategin och de välfärdsjobb arbetslösa ska utföra enligt Juholt och Waidelich? Jobb som behövs som ska utföras av arbetslösa skapar inga nya jobb och definitivt ingen trygghet för den som är arbetslös. Läser hos Johan Westerholm att detta är lånta fjädrar. Systemet ska finnas i Tyskland med en viktig skillnad. Där är det värnpliktsvägrare som utför de jobben.
Om prognoser visar på kraftig ekonomisk tillväxt i Sverige och sysselsättningen ökar behövs inga skattehöjningar.
[/column]
[column width=”48%” padding=”2%”]
Samtidigt får man inte glömma bort att skola omsorg och äldrevård har tvingats till nedskärningar med minskad personaltäthet och sämre kvalitet under alliansens politik med jobbskatteavdrag. Startar inte Juholt i fel ända genom att fokusera på skatter utan att sätta in dem i ett sammanhang? Är det inte behoven som ska komma först och därefter en diskussion om hur de ska finansieras? Vill man ha en generell välfärd som ger trygghet för alla så får det också kosta i form av skattekronor.
Det är för tidigt att uttala sig om vilken väg socialdemokratin kommer att ta. Men nog känns det som Håkan Juholts tal var smyckat med fjädrar som snabbt kan ramla av? Visst sticker det i ögonen när det socialdemokratiska partiet garanterar Mona Sahlin minst 140 000 kr i månaden i fallskärm samtidigt som det pågår en avtalsrörelse som inte kommer att ge många kronor i lönelyft.
[/column]
[end_columns]
Lästips: Göran Greider, Historiens kortaste vänstersväng. (SvD)
Bloggat: Jinge, Röda Malmö, M Moberg, Claes Krantz,
Media: AB12 Ex1 DN1 , SvD
Läs även andra bloggares åsikter om Juholt, Waidelich, socialdemokraterna, nyliberalism, politik, samhälle
Är det inte behoven som ska komma först och därefter en diskussion om hur de ska finansieras?
Håller med, vi får hoppas att han tar intryck och lyssnar på sitt parti.