Idag på internationella kvinnodagen pratas det om jämlikhet överallt. I morgon blir det som vanligt igen.
Grattis på kvinnodagen och en ros till kvinnor blir som en klapp på axeln och imorgon blir det som vanligt igen. Vad passar bättre än den Tweet från Joanna Graf som skickats runt på Twitter idag:
Vadå ”Grattis på alla kvinnor på kvinnodagen”? Säger de grattis till alla med HIV på internationella AIDS-dagen också? #jämställdhet #8 mars
Idag delas Ung Vänsters feministpris* ut till personerna bakom #prataomdet. #prataomdet är en rörelse av människor, kvinnor och män som skrivit om sina erfarenheter av sexualiserat våld och gråzonerna mellan sex och övergrepp. En diskussion som vände skam och sorg till ilska och förändringsvilja är motiveringen till priset.
Trots lagstiftning om kvinnofrid slutar lagen att fungera vid hemmets dörr och det görs alldeles för lite för att skydda kvinnor som utsatts för övergrepp. Allt för ofta skuldbeläggs offren.
I konflikter används massvåldtäkter systematiskt.Såväl Amnesty som Margot Wallström, FN:s särskilda representant mot sexuellt våld i krig och konflikter, pekar idag på vad som hänt i Kongo och vad som måste göras.
Omvälvningarna i Mellanöstern och Nordafrika ger kvinnorna hopp i en ny tid men samtidigt insikt om att det kommer att ta tid att riva gamla maktstrukturer.
Internationella kvinnodagen är efter 101 år fortfarande lika aktuell också i Sverige.
I jämlikhetens förlovade land finns mycket kvar att göra. En ros och ett grattis tar inte bort de strukturer som ligger bakom de stora löneskillnader som fortfarande finns mellan män och kvinnor. Om det skriver FI på brännpunkt idag. Dagens Arena granskar regeringens jämställdhetspolitik och konstaterar att rika män gynnats på bekostnad av fattiga kvinnor.
Varje månad tjänar genomsnittsmannen 3 500 kronor mer än genomsnittskvinnan – ett inkomstgap som ökat med nästan 50 procent sedan regeringen tillträdde.
SvD 32 VD-poster på 100 år och Det behövs fler kvinnor
DN 8 av 10 kommunledare män och Inte bara kvinnofråga
”Man föds inte till kvinna, man blir det”, Simone Beauvoir.
Mer i media: Dagen, GP1, Ex1, AB12
Läs även andra bloggares åsikter om Kvinnodagen, Internationella kvinnodagen, jämställdhet, 8 mars, politik, samhälle, Intressant & M Moberg & K Persson & J Westerholm & Röda Berget & GöranJohansson
Eftersom det idag är fritt fram att berätta hur dessa strukturer ser ut, vad de gör och vad man skall göra åt dem, så är det hela fullständigt ointressant. Det är ingen som ifrågasätter en utsaga som stärker gruppens delade föreställningar. Jag misstror helt enkelt metoden och människorna som ingår i den. På Beauvoirs tid fanns det ju fortfarande människor med avvikande åsikt och man var tvungen att förhålla sig till vad andra argumenterar. I Sverige blir det ju rent förödande eftersom vi applåderar och tycker vi har nått jättestora framsteg om vi har fyllt en aula med folk som tycker exakt likadant: hur rätt måste vi inte ha då?
Intressant att du använder en argumentationsteknik som avser att förminska. En härskarteknik som är alltför genomskinlig år 2011. Sakargument efterlyses? Vad är det Du inte kan hålla med om ?
Handlar inte all argumentation om ifrågasättande, och alltså i någon mån om förminskning? Hur argumenterar man utan härskarteknik?
Nää. Det som leder en diskussion framåt är när man använder sakargument. Även om man i slutänden inte är överens. Man kan se på en fråga ur olika perspektiv och utifrån olika gruppers intressen. En intressekonflikt är vad den är, en konflikt mellan olika intressen . En ideologisk konflikt utgår från olika människosyn. I ingetdera fallen behövs någon förminskning av den andras/andres argument om man är saklig och undviker värde- och personargument eller association by guilt ex. Man ser helt enkelt på saker och ting på olika sätt.
Jag tolkar dig som att det idag inte är lika lön för lika arbete? Alltså samma arbetsuppgifter? Eller beror löneskillnaderna på andra saker? Kan det bero på frivilliga val i livet, olika prioriteringar?
Vi vet att det är löneskillnader mellan män och kvinnor även om vi har samma arbetsuppgifter, utbildning och kompetens.
Att olika yrken värderas olika är en annan fråga även intressant att diskutera då det också kan handla om dolda strukturer. Vad är det som gör att arbete med maskiner betalas mer än arbete med barn exempelvis?
Sedan vet jag inte om valet av utbildning och jobb är helt och hållet frivilligt. Tradition och omgivning styr allt för mycket. Vad det gäller skolresultat är det otvetydigt så att socioekonomiska faktorer kan spela roll. Valet av jobb blir då mer av en klassfråga än en könsrollsfråga.
”Vi vet att det är löneskillnader mellan män och kvinnor även om vi har samma arbetsuppgifter, utbildning och kompetens.”
Varför i så fall inte utgå från de skillnader som tar hänsyn till dessa faktorer? Om man nu tycker det är viktigt att tjäna mycket pengar så är den effektivaste lösningen att skaffa sig en utbildning som efterfrågas av marknaden.
Oavsett den genomsnittliga löneskillnader mellan män och kvinnor så tjänar en kvinnlig jurist mer än en manlig bibliotekarie, en kvinnlig sopåkare mer än en manlig undersköterska. Det är få som problematiserar detta faktum.
Så varför ska kvinnor befrias från konsekvenserna av de rationella val vi förväntar oss av män?
Nu är det ju så att utbildning inte utjämnar de löneskillnader som finns mellan män och kvinnor som har samma yrken.
Dessutom är sopåkare ett mansdominerat och undersköterska ett kvinnodominerat yrke vilket jag tror påverkar hur arbetsuppgifterna värdesätts.
Våra val är inte så rationella som Du gör gällande utan styrs alltför mycket av miljö och tradition. ”Valet” av utbildning och därmed yrke är mer en klassfråga än könsrollsfråga som jag ser det.
”Nu är det ju så att utbildning inte utjämnar de löneskillnader som finns mellan män och kvinnor som har samma yrken.”
Denna löneskillnad är dock betydligt mindre än den generella skillnaden mellan mäns och kvinnors löner som du nämner tidigare. Inom vissa yrken är kvinnors löner t o m högre än mäns, t ex bland byggingenjörer och vissa läraryrken om jag inte missminner mig. Är det också ett problem?
Visst kan traditioner påverka yrkesval men det är väl inte upp till lagstiftarna att bestämma vilka traditioner vi ska ha och vilka vi ska bryta? Det finns trots allt inga könsbaserade hinder för individen att välja en viss utbildning eller söka ett visst jobb.
Om man söker ett jobb så är man ju medveten om vilken lön och vilka karriärmöjligheter det jobbet erbjuder. Sedan kan man välja jobb av andra skäl men då kan man ju inte förvänta sig samma lön.
Frågan om löneskillnader mellan könen har rätt mycket gemensamt med frågan om löneskillnader generellt. Antingen anser man att marknaden i möjligaste mån bör värdera arbetskraften eller så överlåter vi uppgiften till politiker. Bör det finnas några löneskillnader överhuvudtaget eller bör alla tjäna lika mycket oavsett vad de gör och vad de har för utbiildning?
Inom vilka läraryrken är kvinnors lön högre än männens?
Jag var i många år gymnasielärare och minns den gång jag fick ett stort lönelyft som min kollega inte fick. På förfrågan hos min rektor blev svaret att kommunen prioriterat eftersatta grupper bl a kvinnor. Tyckte det var ytterst pinsamt då jag redan hade en lön som låg långt över min rumskamrats (en man) på grund av tidigare höga individuella lönepåslag.
Så visst kan det bli konstigt när man generellt ger påslag utan att ta hänsyn till individen.
Naturligtvis ska det finnas löneskillnader beroende på utbildning och en rad andra krav jag inte är beredd att precisera just nu.
http://www.aftonbladet.se/wendela/jobbet/article3650648.ab
Det var visst bland gymnasielärare. I länken ovan finns fler yrken där kvinnor tjänar mer än män.
”Det var visst bland gymnasielärare. ” Nej där har Du fel. Att en och annan av oss låg/ligger i den översta percentilen av löneskalan 🙂 räcker inte för att dra upp medellönen för kvinnor som är gymnasielärare.
I den artikel Du hänvisar till står det också:
”Kvinnor går in på högre löner men i de barnafödande åren får männen ett försprång som kvinnan inte tar igen sen, säger Håkan Eriksson.
Det finns dock ett fåtal yrkesgrupper där kvinnor har högre lön oavsett ålder. Framförallt gäller det säkerhetsinspektörer, till exempel väktare, men också fritidsledare, samt vård- och omsorgspersonal.”
Så var det med det.
Claes har ju helt rätt i det han säger. Vart är härskartekniken menar du?
När man undviker sakfrågan och och istället använder en teknik för att distrahera och förvilla vars underliggande syfte/effekt är att förminska och håna. Då är det härskarteknik.
Bra inlägg!
Det är egentligen självklara saker.
Vi har inte jämställdhet i Sverige eller globalt.
När man tar upp problemen i Sverige möts man av motargument som de liknande ovan: att det är självvalt, det finns abslout inga orättvisor idag och titta hur kvinnorna har det i valfritt-u-land, kom inte här och klaga!
Tar man upp de globala strukturerna, så heter det: sopa rent framför egen dörr först, Sverige är inte världens samvete osv…..
Men det är ju samma strukturer, oavsett var i världen vi befinner oss, det gäller bara att oförtröttlig visa det, med statistik, fakta och berättelser.
Ditt inlägg hjälper till med det!
med upprepade olika påhittade avsändarnamn (Hasse, Pelle,Pallarinte) och likaledes påhittade e-mail adresser .
Din IP-adress ligger nu i skräpfiltret.
se kommentarsreglerna!
/annarkia
[…] Bloggat: Ekobloggen, Roya, Röda Berget, Moberg, Annarkia, ARAR, I media: DN1, 2, 3, 4, GP1, 2, 3, 4, AB1, 2, 3, 4, SVD1, 2, 3, Läs även andra bloggares […]
”Nej där har Du fel. Att en och annan av oss låg/ligger i den översta percentilen av löneskalan 🙂 räcker inte för att dra upp medellönen för kvinnor som är gymnasielärare.”
Jag vet inte hur du har läst artikeln. Löneskillnaderna avser förstås genomsnittet för varje yrkesgrupp. Inte om undantag i varje yrkesgrupp. Bland gymnasielärare mellan 30–34 år tjänar kvinnor i genomsnitt 2067 kr mer. Och som du redan citerade i artikeln finns det även ett flertal yrkesgrupper där kvinnor har högre lön oavsett ålder.
Så var det med det.
”Bland gymnasielärare mellan 30–34 år tjänar kvinnor i genomsnitt 2067 kr mer.”
Om vi förutsätter att en gymnasielärare jobbar kvar i yrket till 65 år har männen högre lön från 35 års ålder.
”Löneskillnaderna avser förstås genomsnittet för varje yrkesgrupp. Inte om undantag i varje yrkesgrupp.”
Jag refererade därför till min egen verklighet. 🙂
” Och som du redan citerade i artikeln finns det även ett flertal yrkesgrupper där kvinnor har högre lön oavsett ålder.”
I artikeln står inte ett flertal utan ett fåtal yrken. Hur som bör ju inte könstillhörighet vara avgörande för lönesättning till vems förmån det än må vara.
”Vi vet att det är löneskillnader mellan män och kvinnor även om vi har samma arbetsuppgifter, utbildning och kompetens.”
När du skriver så här är det alltid bra med en referens till vad du bygger påståendet på. Då visar du att du har rätt och jag har fel. Nu begär du bara att jag skall tro dig på ditt ord.
Håller helt med mig. Här är några referenser
1.”Löneskillnaderna är genomgående lägre i de yngre åldrarna. Unga kvinnor och unga män får ungefär samma löner när de börjar arbeta. Kvinnors löneutveckling avstannar under de år barnen är små. Samtidigt är männens löneutveckling som störst. Den löneskillnad som då uppstår består.” http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/915C59487C2D9397C1256E5100496565
2. http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6neskillnader_mellan_m%C3%A4n_och_kvinnor
3. Stora löneskillnader mellan könen– Juseks undersökning av nyexaminerade 2009
http://www.jusek.se/upload/PDF/rapport_loneskillnader_A4.pdf
Den största enskilda orsaken till löneskillnader är enligt de flesta undersökningar att arbetsmarknaden kan sägas vara könsuppdelad dvs att män och kvinnor arbetar inom olika branscher. Olika undersökningar tyder på att den skillnad som beror på könstillhörighet minskar. (slusats efter att ha läst en rad undersökningar som sträcker sig från perioden 2004 och framåt, har tyvärr inte tillgång till referenser här och nu))