Ekonomisk teori är ingen objektiv vetenskap.
Chicagoskolans lärjungar med Milton Friedman gick i spetsen för en nyliberal ekonomisk politik. En teoribildning som hyllar den fria marknaden och en ekonomisk politik som sätter marknaden i förarsätet.
Tre av Friedmans lärjungar har tilldelats nobelpriset i ekonomi. Märkligt kan tyckas så snart efter en finanskris som orsakades av marknadens otyglade girighet. Mindre märkligt med tanke på att trots finanskris sveper en nyliberal våg över oss.
Högt arbetslöshetsunderstöd ökar arbetslösheten säger de tre.
Alliansen hurrar och höjer champagneglasen när nobelpristagare ger stöd åt arbetslinjen. Arbetslösa ska svettas och böja rygg är det tänkt. Ju sämre man har det, desto sämre jobb är man beredd att ta. Att familjer splittras och lägsta lönerna når bottennivå som tvingar folk att ta mer än ett jobb för att överleva spelar ingen roll.
Borde det inte istället var så att understödets syfte är att ge en arbetslös en ny chans till ett värdigt liv genom att möjliggöra omställning och tid att söka nytt jobb?
Tidigare inlägg
Bloggat: Röda Malmö
Andra om nobelpris, arbetslinjen, ekonomipris, politik, samhälle, Intressant