Demokratin är satt på undantag i konungariket Sverige. Inte för att vi har en kung, som ärvt rikets högsta ämbete som statsöverhuvud utan på grund av triangulering som kan sluta i symbios.
Ingetdera block fick som bekant egen majoritet och ingen säger sig vilja samarbeta med vågmästarna SD. Resultatet blir att det är just SD som kan fälla regeringens budgetproposition den 3 december. Om det då blir nyval eller extra val som är den korrekta benämningen avgör Stefan Löfven och regeringen.
Hur troligt är det att Stefan Löfven och Åsa Romson satsar på ett extra val? Med svikna vallöften i kompromissandets väg viker nu opinionssiffrorna. Inte kommer (S) och (MP) lämna ifrån sig regeringstaburetterna i det läget?!
Makten tycks gå före politikens innehåll. Hur ska man annars tolka Stefan Löfvens handviftande och utsräckt hand åt alla och envar? Resultatet av handviftandet gör att politiska beslut blir oförutsägbara och vallöften begravs i kompromissens sophög. Allt för att uppnå konsensus och få behålla taburetterna i Rosenbad.
Som läget ser ut i Sveriges riksdag lär vi få fortsätta att leva med alliansens politiska testamente trots rödgrön regering.Vilka blir konsekvenserna i valmanskåren om den pågående trianguleringen slutar i symbios? Ökat politikerförakt? Minskad röstbenägenhet? Eller vad?
Situationen på lokal nivå är i många kommuner en spegling av det som sker på riksplanet. Det gäller även rikets andra stad, Göteborg.
I Göteborg pågår dessutom en svekdebatt av annan kaliber. Folkomröstningen om trängselskattens vara eller inte vara gick mot alla odds emot allianspartierna och de rödgröna. Nu är folkomröstningar iofs rådgivande men nog hade partierna kunnat bemöda sig om att försöka övertyga om trängselskattens nödvändighet och Västlänkens förträfflighet och inte som nu tiga som muren, köra på och hoppas att debatten blåser över.
Kan det vara så illa att politiker såväl där uppe som här nere tror sig vara utvalda och bättre vetande än vi andra och inte folkvalda?
Läs även andra bloggares åsikter om demokrati, demokratiskt underskott, nyval, extra val, budgetpropositionen, folkomröstning, trängselskatt, politik, samhälle
Regeringschefen utses av riksdagen och regeringen är ansvarig inför riksdagen. Därför kan vi som väljer riksdag förvänta oss att ha en regering som baseras på ett så brett riksdagsunderlag som möjligt och att de beslut som läggs fram har så brett stöd som möjligt. Därför tycker jag att det är tråkigt när det blir stor kalabalik inför budgetomröstningen. Varför kan inte våra representanter samarbeta trots att de representerar olika partier? I samhället samarbetar ju vanligt folk trots att de oftast röstat på olika partier. På de flesta arbetsplatser i Sverige skulle folk bli avskedade om de vägrade samarbeta med någon som röstat på ”fel” parti. Vi bör kräva att våra folkvalda samarbetar i riksdagen.
Nu talas det om nyval. Jag tycker att de riksdagsledamöter som röstar för ett nyval inte skall kunna väljas om i ett extraval. Vi skall kräva att de samarbetar inom ramen för det valutslag vi fick i september. Om regeringens budget faller är mitt förslag att alliansen utökas med socialdemokraterna och att Löfven som leder det största partiet bildar en regering med ”den nya alliansen”.