Handelsbanken säger att de inte är oroliga för det sänkta kreditbetyget. Är det något bankens kunder kan lita på?
När det nu blir dyrare för banken att låna pengar kommer någon att få betala notan i slutänden. Tror knappast att det är bankens VD, höägre chefer eller några av de större bankkunderna. Att bolånekunderna får dra sitt strå till stacken är vi alla medvetna om.
Märkligt att andra regler gäller för en bank än för en privatperson. Minskar mina inkomster måste jag rätta kappsäcken därefter. En bank vars inlåning minskar lånar istället pengar utomlands och intecknar kommande förväntade vinster. Sänkt kreditbetyg leder till dyrare upplåning med konsekvenser för framtida vinster. Det som oroar mig är att en bank i det läget säger att det inte är något att oroa sig för. Betyder det att den banken kommer att fortsätta som inget har hänt utan att några åtgärder vidtas? Anders Borg han lyfter pekfingret och höjer sin stämma som han brukar. Får medieutrymme och framstår som duktig. Om någon följer hans varningsrop är en helt annan femma.
Frågan är om det inte är dags att byta bank igen. Ett besök hos nya banken, nytt betalkort och dosa plus inloggningsuppgifter till Internetbanken är ju allt som behövs. Om jag nu inte vill ha att göra med en bank vars VD får hutlöst mycket betalt och som inte använder ett bonussystem som i sig riskerar att skapa spekulation, vilken bank ska jag då välja?
Går någon säker i ett Europa som förväntas hamna i recession och där ansvariga finansministrar och EU valt att bromsa i nedförsbacken. Grekland är nära konkurs, Portugal, Spanien och Italien står på tur. Vad sänkt kreditbetyg för några storbanker i Sverige kan få kan man ju fundera över. Politikernas dröm om ett Storeuropa med en gemensam valuta har fått sig en allvarlig törn.
Beskedet om sänkt kreditbetyg för Handelsbanken och Nordea är det ett tecken på att krisen är på väg att nå även Sverige, även om det kommer att ta lite längre tid innan den är här? Så frågan är om det ens hjälper att byta bank?
Lästips: Irish Times –” Eurozone economy contracts at rapid pace”
Media: ab12345 dn1234567 gp12 svd12345678 ekot12 svt
Andra om Nordea, Handelsbanken, Eurokrisen, Finansministern, Nyliberal, Politik,
Det är mycket man måste höra innan öronen trillar av.
Man måste först ta ställning till om vi alls skall ha banker. Men utan banker pajar faktiskt hela systemet och alla får det sämre. Det är ju främst genom bankväsendet som överskott hos en person kan lånas ut och användas av en annan mot en rimlig kostnad.
Alla har väl hört talas om alternativet lånehajar eller SMS-lån. Du lånar 10 000 kr och inom ett år betalar du tillbaka t ex 22 000 kr, dvs med 2 000 procents ränta!
Ett faktum är att på den tiden staten satte räntorna (de gjorde dom fram till 70-talet) då var räntorna mycket högre, även marginalerna var flerdubbelt högre…. Men detta bryr sig inte journalister och politiker om, de behöver hackkycklingar, politikerna för att slippa ta ansvaret själva.
Och journalisterna. Som nästan doldes helt så har t ex Handelsbanken bättre betyg än t ex SEB. Och SHB är en av världens bäst skötta banker med lägst kostnader.
Det är mycken man måste höra innan öronen trillar av. Beräkningen blev fel.
Man måste först ta ställning till om vi alls skall ha banker. Men utan banker pajar faktiskt hela systemet och alla får det sämre. Det är ju främst genom bankväsendet som överskott hos en person kan lånas ut och användas av andra mot en rimlig kostnad.
Alla har väl hört talas om alternativet lånehajar eller SMS-lån. Du lånar 1 000 kr och inom en månad betalar du tillbaka t ex 1300 kr, dvs med 360 procents ränta!
Ett faktum är att på den tiden staten satte räntorna (de gjorde dom fram till 70-talet) då var räntorna mycket högre, även marginalerna var flerdubbelt högre…. Men detta bryr sig inte journalister och politiker om, de behöver hackkycklingar, politikerna för att slippa ta ansvaret själva.
Och journalisterna. Som nästan doldes helt så har t ex Handelsbanken bättre betyg än t ex SEB. Och SHB är en av världens bäst skötta banker med lägst kostnader.
Enligt finansinspektionen har bankerna historiskt höga marginaler på bolån Idag ligger bankernas marginal dvs skillnaden mellan utlåningsräntan och bankernas finansieringskostnader på 1.10 procent
”Men bankerna har även andra kostnader och när dessa är bortdragna uppgår bankernas marginaler till 0,4 procentenheter. Enligt finansinspektionen innebär en marginal på 0.4 procentenheter en avkastning på eget kapital på 22 procent vilket är drygt 10 procent mer än för bankernas totala verksamhet. För en genomsnittlig bolånekund i Stockholm med ett lån på 1,5 miljoner kronor motsvarar marginalen 6000 kronor per år.” Compricer