Pga brist på tid återpublicerar jag nedanstående inlägg dag 67 i #blogg100. Passar bra då Vänsterpartiets kongress har att ta ställning till om rasifiering och därmed ”ras” ska skrivas in i partiprogrammet som egen struktur. Märkligt är min bestämda uppfattning. Håller V på att gå vilse i identitetspolitiken kan man ju undra?
En kväll med Anders Neergaard och Agri Ismaïl blev en källa till bildning som fyllde mig med intryck, kunskap och nya frågor.
Först ut var Anders Neergaard, sociolog och medlem i vänsterpartiets programkommission, som höll ett föredrag om antirasism.
Det går inte att utbilda bort rasism sa Neergaard. Rasismens grunder handlar om maktordning och det är mot de bakomliggande strukturerna kampen mot rasismen måste föras. Det sistnämnda håller jag med om. Däremot är min fasta övertygelse att kunskap kan råda bot på de myter som bygger upp främlingsfientlighet och rasism hos många människor. Hur ska annars den antirasistiska kampen kunna ta steg framåt?
Vi kan inte vänta på att det kapitalistiska systemet raseras eller att vi får se en rättvisare fördelningspolitik födas och därmed ge främlingsfientliga tankar och rasister fritt skottfält! Vad ska jag i så fall säga till min granne som säger att vi måste först ta hand om våra egna, de gamla innan vi tar emot flyktingar. Mitt svar att Sverige är ett rikt land och att det handlar om att fördela resurserna tillbakavisar hon med att: -Men ingen gör ju något. Om jag skulle följa Neergaards påstående om att antirasism inte handlar om moral utan om kamp mot strukturer hade samtalet slutat här.
Neergaards föredrag handlade i första hand om rasismens grunder och uttryck och snuddade enbart vid rubriken för träffen nämligen ”antirasism”. Synd det är inte med likasinnade diskussionen är svår utan när vi möter oliktänkande. Det duger inte att konstatera att kampen mot rasism börjar och slutar med en kamp mot bakomliggande strukturer.
Neergaard kom också in på begreppet” rasifiering”. Det är ett begrepp som enligt programkommissionens förslag ska finnas med i vänsterpartiets nya partiprogram för att beskriva rasism och rasismens konsekvenser. Neergaard definierade begreppet med processer varigenom grupper av människor” åtskiljs genom biologiska och kulturella konstruktioner, och görs till annorlunda, mindre värda och underordnade”.
Varför exkluderas i så fall klasstillhörighet undrar jag. För mig är rasifiering ett begrepp eller snarare ett verb som påminner att ras inte existerar utan något som görs och därför lika gärna kan omfatta kön och klass. Ingen kan ha undgått att det existerar nedvärderande föreställningar om klasstillhörighet eller för den delen könstillhörighet. Fel använt riskerar begreppet förvilla och lägga locket på det klassförtryck och könsmaktsordning som de facto existerar oberoende etnicitet. Ibland måste antirasism, feminism och klasskamp gå hand i hand som nu mot de lönesänkningar som borgerliga partier och arbetsgivarorganisationen plädar för.
Neergaards föredrag gav upphov till fler frågor än svar och fyllde på min bägare av tveksamhet inför vart (V) är på väg.
Desto mer intresseväckande var nästa föredrag om Nationalstatens spillror i den globala migrationens tidevarv som arrangerades av Gnista på Folkteatern.
Här träffade vi Agri Ismaïl, författare och jurist, som delar sin tid mellan Sverige och irakiska Kurdistan.
Vi missade en del av föredraget men hade förmånen att bevista avslutningen. Inte hade jag en aning om att dagis var ett av de nya ord som används i irakiska Kurdistan. Ett exempel på hur återvändare från exilen i Sverige satt spår apropå kulturutbyte.
Vad Ismail hade att förtälja får rymmas i ett annat inlägg
Han avslutade med att påpeka att kriget i Syrien har sitt ursprung i klimatförändringen som skapade missväxt och menade att flyktingströmmen därifrån bara är början. Klarar vi inte av den slutar det med katastrof då människor i framtiden tvingas lämna områden som inte längre blir beboeliga på grund av klimatförändringen.
Foto: Annarkia
Andra om Anders Neergaard, vänsterpartiet, antirasism, rasism, främlingsfientlighet, rasifiering, Agri Ismaïl, irakiska Kurdistan, Syrien, klimatflyktingar, politik, samhälle;