Alienation eller ointresse bakom förakt för demokratin?


Nyheten om att ungdomar vänder ryggen mot demokratin har skapat en intensiv diskussion på olika fora .

”I den senaste World Values Survey-undersökningen i Sverige – genomförd bland 1 208 slumpvis utvalda medborgare – finner vi att många unga svenskar är beredda att sälja sina demokratiska fri- och rättigheter. Hela 21 procent av 18–29-åringarna kan tänka sig att byta parti för en mindre summa pengar. I den här gruppen finns också en föreställning om att demokrati inte spelar så stor roll. 26 procent tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behövde bry sig om demokratiska val.”(DN)

Vad som saknas i undersökningen är en närmare titt på vad som kännetecknar de som vänder demokratin ryggen. Finns några gemensamma nämnare? Är det ointresse, ett artikulerat missnöje eller samhällsklimatet som är förklaringen?

Ett är säkert och det är att demokratin kan vi aldrig ta för given. Hålls den inte levande slocknar den. Vad jag syftar på är demokratin som idé vars främsta kännetecken är alla människors lika värde, dialogen och respekten för de som deltar i samtalet. Det i sin förutsätter ett jämlikt samhälle som ger var och en  möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Idag stängs allt för många unga ute från gemenskapen. Ungdomsarbetslösheten är katastrofalt hög . Möjligheten  att ta steget ut i vuxenlivet kringskärs för de som drabbas..Är det oron för framtiden som gör att unga vänder den formella demokratin ryggen ? De som är unga idag är den första generationen som riskerar att få det sämre än föräldragenerationen.

Jag minns min förvåning när mina elever för några år sedan plötsigt inte såg någon skillnad på regim och regering. Förklaringen låg inte i bristande ordförståelse utan att de helt enkelt upplevde en negativ laddning i bägge orden. En synnerligen intressant och illavarslande iakttagelse jag inte hittat någon för mig vettig förklaring till.  Samma ungdomar kastade sig med liv och lust in i ett rollspel, en partidebatt där de med bravur företrädde olika politiska partier. Intresset för samhällsfrågor var det inget fel på. Vad är det då fråga om?

Är det så  att  misstron mot beslutsfattare och politikerförakt  är en trend man som ung hakar på? En trend som har sin grund i och som förstärks av känslan av att inte kunna påverka att ingen bryr sig? Det borde ju då vara tvärt om så att viljan att påverka skulle växa sig starkare. Kanske är det så som Mary X skriver att unga har annat tänka på och att det inte är konstigare än så.

Några av alla de som bloggat i ämnet: MMK, Jinge, M Moberg, Lars-Eric, Scaber Nestor

Media:DN23,Ex12, Svd ,Svt,Sr
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , Intressant

Please follow and like us:

  2 comments for “Alienation eller ointresse bakom förakt för demokratin?

Comments are closed.