Fler fattiga barn i ett Sverige som glider isär .

Idag presenterade Rädda Barnen sin årliga barnfattigdomsrapport,  ”Barnfattigdomen i Sverige 2012”.

För ett år sedan, kunde vi för första gången på 10 år se en ökning av barnfattigdom i Sverige. Årets rapport bekräftar att den negativa utvecklingen fortsätter. Den  visar att allt fler barn i Sverige växer upp i fattigdom. 13 procent (248.000) barn lever i familjer  som antingen har en låg inkomststandard enligt SCB:s definition (( Statistiska centralbyråns definition på barnfattigdom är  ) barn som växer upp i familjer med låg inkomststandard. Med låg inkomststandard avses att familjen har en lägre disponibel inkomst än normen vad gäller kostnader för boende och baskonsumtion.)) , eller är beroende av försörjningsstöd. Det är 28 000 fler barn än i förra årets rapport .

Reinfeldt gör som han brukar, underkänner rapporten. Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen och Agneta Åhlund, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram skriver i Svenska Dagbladet:

När vi presenterade den förra barnfattigdoms- rapporten för drygt ett år sedan såg vi för första gången på tio år en ökning. Under året som gått har många varit engagerade i frågan om barnfattigdom och det ekonomiska utanförskapet. Många ledare, debattartiklar och inlägg har skrivits, det har funnits en hel del retorik och spridda ansatser till att minska barnfattigdomen. Men genomgående saknar vi både exempel på politisk handlingskraft och konkreta löften.

Jag vet av erfarenhet hur svårt ungdomar har det när något kostar i skolan som en resa eller  en aktivitet. Få vågar säga att min familj har inte råd utan hittar istället på nödlögner.

”Jag känner varje dag att jag vill göra saker som andra gör men som jag inte har råd med. Jag är tyst om det. Folk kan tycka att det är konstigt om man säger att man vill göra en massa saker och sedan inte gör någonting. Jag säger alltid att jag inte vill följa med när kompisarna gör saker som kostar.” (en tonåring i Rädda Barnens undersökning Ung röst 2011)

Att alltfler barn växer upp i fattiga familjer är det  tydligaste exemplet på att regeringen har misslyckats med utanförskapet. Vad det beror på vet vi. Barnfattigdomen påverkas av en växande arbetslöshet   och att   de som är arbetsklösa, sjuka eller rehabiliteras  får sämre villkor. Barnfattigdomen påverkas av att föräldrar, ofta kvinnor, tvingas till jobb i otrygga anställningar med låg lön.

Enligt rapporten är de mest utsatta grupperna barn till ensamstående föräldrar, och barn där bägge föräldrarna är födda utomlands. Därför menar Rädda Barnen att man bör fokusera särskilt på dessa grupper för att minska barnfattigdomen och mildra dess konsekvenser.  Svensson pekar på att rapporten också visar att

andelen människor med utländsk bakgrund är högre i arbetarklassen än i överklassen. Något som innebär att människor med utländsk bakgrund är fattigare och har större barnfattigdom. Barnfattigdom är en fråga om klass, inte om etnicitet.

Rädda Barnens rapport bör inte bara vara en väckarklocka utan en signal att göra något åt de problem man belyser. Sverige behöver en regering som minskar inte ökar klyftorna.

1. Statistiska centralbyråns definition på barnfattigdom är  ) barn som växer upp i familjer med låg inkomststandard. Med låg inkomststandard avses att familjen har en lägre disponibel inkomst än normen vad gäller kostnader för boende och baskonsumtion.

Bloggat: Högbergs tankar, Jinge,  Martin Moberg ,   Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Malmö

Media: DN, Skånskan, Skånskan2, AB12, Svd12, GP, SVT, HD, AB3

Andra om Rädda Barnen, Barnfattigdom, fattigdom, politik, samhälle,