Vem nyttjar RUT?

35% av skatteavdraget står 3 % av befolkningen för .Gissa vilka?Just det de som tjänar mer än 50 000 i månaden.  Subventionerad städning till de som har råd att betala hela kalaset själva. Om det nu fanns oändliga resurser skulle ingen  höjt stämman. Men nu är det ju så att välfärden skärs ned  i kommuner och landsting till förfång för unga och gamla. Pengar som behövs i vården,  barn- och skolomsorgen används för att göra de rikas bostäder skinande rena.

En välstädad villa hos en högavlönad är viktigare än att mormor Anna får duscha fler än en gång i veckan.

Bloggat: Emil Broberg, Röda Malmö

Tidigare inlägg: Ett avdrag som stinker…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

4 Comments
Oldest
Newest
Inline Feedbacks
View all comments
Kent Karlsson
Kent Karlsson
14 years ago

Apropå de här 28 000 låginkomsttagarna som 2008 gjorde RUT-avdrag vilket motsvarar 6 promille av gruppen 200 000:-/år eller lägre! I rapporten från SCB går det inte att utläsa om dessa låginkomsttagare var sammanboende eller inte! Alltså vet vi inte hushållens totala inkomst av de låginkomsttagarna som gjorde RUT-avdrag 2008! Detta har ju en helt avgörande betydelse för vilket värde man skall lägga i att det var 28 000 låginkomsttagare som gjort avdrag! Om dessa var sammanboende med en make/maka med en inkomst lika låg eller högre spelar ju ingen roll för då faller ju hela argumentet för att RUT också används av flera låginkomsttagare platt till marken då man måste räkna samman hushållets totala inkomst för att komma fram till vilka inkomstgrupper som använder sig av RUT-avdraget! Skulle de båda tjäna 200 000:-/år blir ju den totala inkomsten 400 000:-/år och då hamnar ju saken i ett helt annat läge!

Kent Karlsson
Kent Karlsson
14 years ago

ALLIANSENS ”FUSKPOLITIK”: Sjukförsäkringsfusk-Åtgärd= Kollektiv bestraffning (försämringar för alla)! Skattefusk-Åtgärd= Kollektiv belöning (skattesubventioneringar för de som tidigare skattefuskade)!

Ekonomen
14 years ago

Aftonbladets artikel är dock missvisande eftersom de hittar på egna gränser för inkomstklasser. Det finns genomgående hos rödgröna en slarvighet i hur begreppet används.

LO har tidigare definierat gränsen för höginkomsttagare vid 505 746 kr/år eller 42 154 kr/mån.

http://valfakta.blogspot.com/2010/03/aftonbladet-hittar-pa-egna-granser-for.html

Kent Karlsson
Kent Karlsson
14 years ago

Den 1 juli inför svenska regeringen ett skattefinansierat bidrag till privatpersoner som köper hushållsnära tjänster av någon som har f-skattesedel. I Danmark infördes ett sådant för tio år sen. Den drogs in 2004 när det visade sig vara för kostsamt för statsbudgeten och att en stor del av bidraget gått till hushåll med hög inkomst.
Hjemmeservicesystemet i Danmark infördes 1997. I början låg subventionen på 50 procent av arbetskostnaden för tjänsten. Niels Henrik Englev, vicedirektör i Erhvervs-og Selskabsstyrelsen, dansk motsvarighet till Bolagsverket, som ansvarar för Hjemmeservice säger till Svenska Dagbladet att det blev debatt om att fel grupper fick subventioner genom skattemedel.
–Debatten tog särskilt fasta på att det framförallt var de välbärgade i Köpenhamns norra förorter som använde sig av hemservicen. Det skapade politisk diskussion, eftersom många politiker ansåg att dessa kunder inte behövde få statliga subventioner, till något de faktiskt hade råd att betala, säger han.
Det var en kostsam politik åtgärd som inte gick runt. Första året kostade subventionen 3–4 miljoner danska kronor. Därefter har subventionen kostat 600 miljoner danska kronor per år. Skattemedel rann ut ur statskassan och 2004 beslöt Folketinget att enbart pensionärer och sjukpensionärer kan söka bidrag för köp av hushållsnära tjänster. Då sänktes också subvention till 40 procent.
Danmark har en tradition av småföretagare och Hjemmeservicesystemet ledde till en viss ökning av småföretag eller egenföretag i branschen.
Martin Koch, näringspolitisk konsult på arbetsgivarorganisationen, Dansk Erhverv anser att ett återinförande av skattesubventionerade hushållsnära tjänster till alla inte skulle vara bra idag. I Danmark är det arbetsbrist.
–En bransch som inte kan stå av sig själv, måste falla. Vi tycker det är viktigt att underlätta för familjers vardag, men det gör man inte genom att ge en bransch konstgjord andning. Då ser vi mycket hellre en skattereform, som ger människor själva valfrihet att välja, säger Martin Koch till Svenska Dagbladet.
Högeralliansen i Sverige har i den politiska debatten om att införa skattesubventioner för hushållsnära tjänster hänvisat till erfarenheter i Finland och inte Danmark. Uppgifter om att det gett hundratals nya jobb i Finland visade sig vara fantasisiffror när utvärderingen av det finska systemet blev klar.