Har Du tänder borstar du dem. Har du knäprotes tränar du.
Vem hade trott att en knäledsoperation kräver livslång träning? Inte jag! Trodde att ett års rehab var nog. Vad jag bedrog mig. Utan daglig träning stelnar knät. En redan dålig böjning försämras.
Böj- och sträckövningar plus lite styrke och balansträning är ett måste. Nåja inte 6-7 gånger som under första året men minst ett morgon- och kvällspass. På det dagliga promenader och motionscykel. Vanlig cykel är fortfarande osäkert då böjligheten ligger på gränsen. 105 grader i liggande/sittande ställning och 110-115 med benet på en låg pall böjt tills det tar emot och lite till
Förbättring av rörligheten är möjlig upp till tre år efter operationen. Min läkare trodde iofs att för min del är 110 grader max med tanke på dålig rörlighet före operationen. Jag tänker försöka vara ihärdig med fortsatt träning för att i bästa fall lyckas med ökad böjlighet i knät.
Årskontrollen visade att allt är okej. Protesen sitter där den ska och knät fungerar okej.
Det som spökar nu är höger knä som också det âr skadat av artros dock inte så illa som det opererade knät var. Ortopeden menade att om jag vill så opererar de även höger knä eftersom det gör ont. Jag ska ge besked efter sommaren. Jag är rädd för att det är dags. Härom dagen under en promenad i snäll terräng fick vi vända. Det skar som knivar i h knä.
Summa sumarum. Det opererade knät är i mycket bättre kondition än det andra bortsett från böjligheten. Som läkaren sa -”Du vet vad du får om du opereras” och syftade på ett knä utan värk och ett knä som fungerar.