Låt inte rädslan slå rot.

Mitt i julhandeln spränger en man sig till döds i centrala Stockholm. En olustkänsla bränner sig fast i bakhuvudet. Inte här. Inte i Sverige.

Polisen är mycket förtegen . Vare sig polisens eller Reinfeldts presskonferenser gav någon ny information. Det enda som sagts är att sprängningen rubriceras som terror istbrott men någon höjning av säkerhetsnivån i Sverige är det inte frågan om.

Hur påverkas samhället?

Sent i går dök ett obehagligt meddelande upp från Åkessons sekreterare, A Brunell som twittrade #äntligen. Att göra politik av en skrämmande händelse som spär på islamofobin är det vad vi har att vänta?

Politik sitter inte i hudfärgen , skriver Rick Falkvinge :

För bara en månad sedan var det en vithyad man som sköt ett halvdussin människor i Malmö. Det var en ensam galning.
[…]
Men plötsligt är det en mörkhyad man som skickar förvirrade mail och sedan dödar… ja, bara sig själv, faktiskt. Då försöker vissa omedelbart kalla honom för terrorist.(Rick Falkvinge)

Dilsa Demirbag Sten skriver i Expressen:

Skiljelinjen i ett demokratiskt samhälle går inte mellan religioner, etniciteter eller kulturell hemvist, utan mellan de som tror på demokrati och det sekulära samhället, där staten är neutral och det finns plats för alla religioner och ateister, och de som propagerar fanatism och som är för inskränkningar av individens fri- och rättigheter. Totalitära och frihetsinskränkande krafter finns, som vi vet, i alla delar av samhället.

Bomben i Stockholm mitt i julhandeln skrämmer.

Klarar vi av att hindra att den rädslan lamslår oss? När någon/några visar större oro än säkerhetspolisen då är det riktigt illa. Det gäller att slå vakt om det öppna samhället . FRA läser våra mejl för att som det heter förhindra terrorism. Igår fick polisen ett mejl med ett hot innan bomben briserade. Vad som ligger bakom vet vi inget om i skrivande stund . En sjuk människas verk vare sig det handlar om en religiös fanatikers galenskap eller en ensam galnings verk ska inte få ho ta det öppna samhället.