Kategoriarkiv: Utbildning

Obehöriga lärare, vinstmaximering och sämre skolresultat.

Lyssnar med ett halvt öra på Rapport och hör att en västsvensk kommun varslar lärare som saknar legitimation. Det handlar om Lidköpings kommun som beslutat att varsla 16 lärare som inte har någon lärarlegitimation.

Det är inte långt kvar tills Skollagens krav om att bara legitimerade lärare får sätta betyg och vara ansvariga för undervisningen går igenom.

En berättigad fråga är hur förekomsten av obehöriga ”lärare” påverkat sjunkande resultat i en rad skolämnen?

Kan någon tänka sig att låta en person utan läkarlegitimation ha ansvar för patienter? Skulle Du välja en sån ”läkare”? Jag skulle aldrig göra det! 16 lärare utan behörighet som fått ansvara för undervisningen fram till nu i Linköping. Hur ser det ut i andra kommuner?
Parallellt med sjunkande resultat har lärarnas arbetsmiljö försämrats. Administrativa uppgifter med utvärderingar i tid och minut 0ch nya hierarkier med en rad mellanchefer som kallar till samling har minskat tiden för lärares möjlighet att förbereda och efterarbeta undervisningen.

Sedan har vi fått en sorteringsskola där de bra eleverna väljer bra skolor med bra resultat och sämre elever hamnar i sämre skolor. De bästa eleverna är ungefär som tidigare medan de sämre tappar mycket. Vi har inga vinnare i det här.(SVT)

Idag är Sverige det enda landet som låter privata företag berika sig på skattepengar avsedda för skola och utbildning. Företag som satt i system att sätta vinsten i högsätet på bekostnad av undervisningstid och lärartäthet.

Kan man förvänta sig annat än fortsatt försämrade skolresultat om inte krafttag tas för att vända skutan?

Illustration: Heksann

Dag 45 i #Blogg100
Andra om skola, utbildning, skolresuktat, Pisaundersökning, obehöriga, lärarlegitimation, läkarlegitimation, friskolor, arbetsmiljö, politik, samhälle

Valrörelsen, gycklarnas marknad.

Lämna ett svar

Har Du också tröttnat på valrörelsen och politikernas utspel så här i elfte timmen?

Ekonomidebatten i SVT satte definitivt stopp för mitt intresse för årets valrörelse. En debatt med ett upplägg som borgade för snuttifiering och rappa svar. En sifferexercis utan visioner. Urtråkigt! Politiker i rad och oprofessionella debattledare som körde upp ansiktet på den som hade ordet och avbröt de kvinnliga deltagarna medan gubbarna fick tala till punkt. Tryckte på stoppknappen efter halva programmet. Debatterna klarar jag mig bäst utan framöver.

Årets valrörelse kännetecknas av att de två stora partierna skuggar varandra. Idag proklamerade socialdemokraterna att de vill höja läraryrkets status. Jo, jag tackar! Vem var det som beslutade om kommunaliseringen av skolan för att sätta lärana på plats under lokalpolitikers godtycke.

Hur ska lönen höjas om kommunerna har ansvaret är det tänkt? Knappt 2000 mer i månaden lär det bli.3,5 miljarder avsätts och ska finansieras medelst höjd bankskatt. Inte mycket att komma till stan med för en yrkesgrupp som lönemässigt åkt utförsbacke år ut och år in. Är tanken att lärarna ska bocka och buga när de lovas småsmulor måntro?
Vad hjälper karriärtjänster för några få i det sammanhanget?

Idag sitter mängder av småpåvar med titeln rektor och bossar över högutbildade lärare. Småpåvar ofta utan nämnvärd pedagogisk kompetens. De vill socialdemokraterna ge större inflytande.

När den platta organisationen med lärare som själva ansvarade för pedagogiken smulades sönder av en hierarkisk ledningsorganisation under kommunpolitikers tillsyn maldes skolans kvalitet långsamt ner. Rektorernas och de kommunala skolpolitikernas existens skulle Gud bevars bekräftas.

Följden blev ständiga möten styrda uppifrån utan förankring i klassrummet. Högar av administration lades på lärarens axlar. Tiden med eleverna minskade. Stressen ökade och kvaliten sjönk. Hur rektorer ska kunna ge pedagogiskt stöd utan pedagogisk kompetens att tala om är dock en gåta. Vore det inte på tiden att lärarna istället åter får ansvaret för undervisning och pedagogisk utveckling.

Dagens utspel från S lär följas av något i samma väg från moderaterna och alliansen. Och så lär det pågå tills det står klart vem som får uppdraget att bilda regering, Stefan Löfven eller Fredrik Reinfeldt . En evig triangulering som gör den politiska arenan till gycklares marknad.

Illustration: Erik Rune

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, Stefan Löfven, moderaterna, Fredrik Reinfeldt, Skolan, lärarna, status, läraryrkets attraktionskraft, politik, val2014, samhälle

En menlö(s) motion om friskolor.

Lämna ett svar

Socialdemokraterna tror att det går att stoppa framtida skolkonkurser med hjälp av ett samarbetsavtal mellan kommun och friskola.

Löfven och Baylan vill att det ska krävas ett samarbetsavtal mellan kommunen och en ny friskola innan den kan få tillstånd.(AB)

Vad är det för trams! Alla vet att det är vinstuttaget som är boven i dramat. Anser ett riskkapitalbolag att en skola inte är lönsam längre läggs den ner. Då hjälper inget samarbetsavtal.

Socialdemokraterna säger sig värna den likvärdiga skolan. Om S menar allvar räcker det inte med läpparnas bekännelse. Kommersialiseringen av skolan har bidragit till att väl fungerade skolor i förorten tvingats lägga ner med ökad segregation som följd. .

Skolval ger inte högre kvalitet. Ökad segregation, särskilt etnisk sådan, är däremot en väl dokumenterad och mycket vanlig effekt.(Per Kornhall,Skolvärden)

Om socialdemokraterna inte vågar sätta ner foten och sätta stopp för vinstuttaget i den svenska skolan kommer vi snart enbart ha kvar stora riskkapitalbolag som driver skolor. Bolag vars främsta mål är att öka vinsten. Hur det då kommer att gå med den svenska skolan gav Pisa-underökningen en vink om.

Lästips:

1.Swedens great welfare heist, Adam (Red pepper)

How did Europe’s most successful welfare state come to be rebuilt from the inside out according to the principles of the Chicago school?

2.En kortversion av forskning om skolval, Per Kornhall (Skolvärden)

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, Baylan, Löfven, friskolor, vinster, politik, samhälle, segregation

Deprimerande debatt om skolan i Agenda.

Lämna ett svar

Debatten mellan Jan Björklund och Åsa Romson om skolan låg på samma låga nvå som elevernas resultat i de senaste PISA-undersökningarna om kunskaper och kritiskt tänkande.

Jan Björklund med skygglappar skyllde på sossarna och Åsa Romson munhögg med Jan Björklund. Utgångspunkten för debatten var att blivande lärarstudenter har bristfälliga kunskaper med sig i bagaget.

Lärryrkets status har gjort en störtdykning på några få år. Med tanke på att lönen halkat efter jämförbara grupper med likvärdig utbildning samtidigt som arbetsbördan ökat är det inte så konstigt att de som kan väljer andra yrkesbanor. För- och efterarbete av lektioner har fått stryka på fot till förmån för administration av blankettraseiet med utvärderingar av allsköns sort.

Björklund aktade sig för att nämna att han som utbildningsminster sett till att ytterligare sänka behörighetsvillkoren för lärare i grundskolan.

Istället för att se till, att elever i svensk grundskola får ämnesbehöriga lärare, så ser man till, att de får fritidspedagoger, i bästa fall med några ströpoäng i ämnen. Fritidspedagoger tillåts nu nämligen ”automatiskt” undervisa i i stort sett samtliga ämnen upp till åk 6, trots sin obefintliga ämneskunskap.

[…]

Med 15 hp i matte kan man inte heller bibringa elever i 1-6 särskilt mycket mattekunskap, inte heller blir det mycket åka av för 7,5 hp i hemkunskap eller 15 hp i svenska.(Nemokrati)

Med 30 poäng i samhällskunskap lär de inte bli så mycket av undervisningn för eleverna i åk 7-9 heller. Utan god ämnesbehörighet ingen vettig undervisning. Det om något är en självklarhet! Lika självklart som att läraryrkets status måste åteställas för att yrket ska bli attraktivt.

En bra skola måste få kosta! Ekvationen med jobbskattevdarg en masse plus andra skattesänkningar gör att ekvationen inte går ihop.Låter man dessutom skattepengar avsedda för skolan användas för att berika riskkapitalister är det kört för svensk skola.

Kommunaliseringen blev vid sidan av friskolereformen ett sänke för svensk skola. Lokalpolitiker tog sig friheten att tolka läroplanen och bestämma över inriktning och innehåll. Med kommunaliseringen försämrades det pris som sattes på en lärares yrkesutövning och därmed yrkets status.

– Det är ett konstaterande man kan göra, att vi har ett extremt system i en internationell jämförelse. Vad jag känner till finns bara något liknande i Chile, säger en av akademiledamöterna, Jan-Eric Gustafsson, professor vid Göteborgs universitet. – Vi gick från världens mest centraliserade till världens mest decentraliserade skola utan några utvärderingar eller vidare diskussioner. Allt skedde väldigt snabbt. Det är fortfarande ett mysterium hur det gått till. p>

Försämrade skolresultat

Göran Perssons S-regering kommunaliserade skolan och friskolereformen drevs igenom 1992 av M-regeringen under Carl Bildt.
Sedan dess har skolresultaten försämrats och segregationen ökat mellan barn till lågutbildade föräldrar med sämre ekonomi och barn till välutbildade och ekonomiskt trygga föräldrar.
Flera studier pekar på samband mellan förändringarna.(Sveriges Skolsystem ha blivit extremt, Lisa Röstlund, AB)

Kunskaper om vad som måste förändras för att förändra skolan finns. Det gäller bara för politikena att våga lyssna och agera.

Media: DN1 2 3 4 5 6 7 8 9,AB 1 2, SR1 23