Påverkas vår förmåga till empati när misären blir normal?
Det är vad A Walden menar:
När tiggarna för några år sedan började synas i Sverige var det lätt att bli berörd. Sedan blev misären normal. Journalisten Andrev Walden ger en personlig skildring av hur medlidandet sakta försvagas (DN)
Är det istället så att vi blundar och tittar åt annat håll för att hålla rädslan över att hamna på fel sida skranket i schack?
Eller är det handlingsförlamningen och frustrationen över att inte kunna påverka som krymper synfältet?
Forskare: Rädslan för fattigdom bakom tiggeriförbud, SVT
”Bekämpa fattigdomen istället för att förbjuda tiggeri”, DN
Sverige har ett ansvar för romer som är här, SVD
Vi kan inte retirera in i fördomar, AB
Det är fattigdomen vi måste bekämpa, AB
Foto: Annarkia
41/100 #blogg100
Andra om normalisering, fattigdom, misär, empati
Kommer så väl ihåg när Göran Persson talade om Social Turism till Sverige, och det var väl detta han menade som händer nu.?
Kallade Persson människor som söker sin utkomst med en skål i handen avsedd för allmosor för turism? Smaklöst och rent ut sagt vedervärdigt!
Vid detta tillfälle för uttalandet av Persson, visste väl ingen, vad som skulle hända, men ” lite” rätt hade han..
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10413929.ab
På vad sätt ”lite” rätt?
En bra text..
http://www.6mannen.se/social-turism-2/
Med den texten spyr F A sin galla och sitt förakt över människor i djup misär. En avslöjande text som visar total renons på empati och insikt om människors lika värde.
Persson oroade sig för den Turism, vad vi idag ser vad som t.e.x händer i den Svenska Åkerinäringen, på Byggen o.s.v.
Och den andra ”Turismen” där man tigger, kom med i bara farten, fast ingen tänkte på det då 2003.
[…] Läs mer: Annarkia, Läs även andra bloggares åsikter om Rättvisa, Välfärd, Andrew Valden, Tiggare, Tiggeri, […]