Deprimerande debatt om skolan i Agenda.


Debatten mellan Jan Björklund och Åsa Romson om skolan låg på samma låga nvå som elevernas resultat i de senaste PISA-undersökningarna om kunskaper och kritiskt tänkande.

Jan Björklund med skygglappar skyllde på sossarna och Åsa Romson munhögg med Jan Björklund. Utgångspunkten för debatten var att blivande lärarstudenter har bristfälliga kunskaper med sig i bagaget.

Lärryrkets status har gjort en störtdykning på några få år. Med tanke på att lönen halkat efter jämförbara grupper med likvärdig utbildning samtidigt som arbetsbördan ökat är det inte så konstigt att de som kan väljer andra yrkesbanor. För- och efterarbete av lektioner har fått stryka på fot till förmån för administration av blankettraseiet med utvärderingar av allsköns sort.

Björklund aktade sig för att nämna att han som utbildningsminster sett till att ytterligare sänka behörighetsvillkoren för lärare i grundskolan.

Istället för att se till, att elever i svensk grundskola får ämnesbehöriga lärare, så ser man till, att de får fritidspedagoger, i bästa fall med några ströpoäng i ämnen. Fritidspedagoger tillåts nu nämligen ”automatiskt” undervisa i i stort sett samtliga ämnen upp till åk 6, trots sin obefintliga ämneskunskap.

[…]

Med 15 hp i matte kan man inte heller bibringa elever i 1-6 särskilt mycket mattekunskap, inte heller blir det mycket åka av för 7,5 hp i hemkunskap eller 15 hp i svenska.(Nemokrati)

Med 30 poäng i samhällskunskap lär de inte bli så mycket av undervisningn för eleverna i åk 7-9 heller. Utan god ämnesbehörighet ingen vettig undervisning. Det om något är en självklarhet! Lika självklart som att läraryrkets  status måste åteställas för att  yrket ska bli attraktivt.

En bra skola måste få kosta! Ekvationen med jobbskattevdarg en masse plus andra skattesänkningar gör att ekvationen inte går ihop.Låter man dessutom skattepengar avsedda för skolan användas för att berika riskkapitalister är det kört för svensk skola.

Kommunaliseringen blev vid sidan av friskolereformen ett sänke för svensk skola. Lokalpolitiker tog sig friheten att tolka läroplanen och bestämma över inriktning och innehåll. Med kommunaliseringen försämrades det pris som sattes på en lärares yrkesutövning och därmed yrkets status.

– Det är ett konstaterande man kan göra, att vi har ett extremt system i en internationell jämförelse. Vad jag känner till finns bara något liknande i Chile, säger en av akademiledamöterna, Jan-Eric Gustafsson, professor vid Göteborgs universitet. – Vi gick från världens mest centraliserade till världens mest decentraliserade skola utan några utvärderingar eller vidare diskussioner. Allt skedde väldigt snabbt. Det är fortfarande ett mysterium hur det gått till. p>

Försämrade skolresultat

Göran Perssons S-regering kommunaliserade skolan och friskolereformen drevs igenom 1992 av M-regeringen under Carl Bildt.
Sedan dess har skolresultaten försämrats och segregationen ökat mellan barn till lågutbildade föräldrar med sämre ekonomi och barn till välutbildade och ekonomiskt trygga föräldrar.
Flera studier pekar på samband mellan förändringarna.(Sveriges Skolsystem ha blivit extremt, Lisa Röstlund, AB)

Kunskaper om vad som måste förändras för att förändra skolan finns. Det gäller bara för politikena att våga lyssna och agera.

Media: DN123456789,AB12, SR123

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,