Ojämlik vård och vårdkris.

Är det plånboken som styr och inte behovet?

En kort personlig och privat betraktelse över en bit av Sverige jag trott gått förlorad. En sjukvård efter behov som ger trygghet när något går galet. Det var inledningen till ett inlägg 2011 då jag möttes av just en trygg vård i norra Bohuslän en sommar då min fot svällde upp till en fotbolls storlek.

Det var också den vård jag stiftat bekantskap med under åren i Jönköping. En vårdcentral där samma läkare mötte mig var gång. Ettsjukhus med högklassisk vård på länssjukhuset i Ryhov gav trygghet den dag diagnosen var den ingen vill höra.

En annan verklighet mötte mig när vi flyttade till Tuve, en av Göteborgs förorter. I Göteborg är vårdkris ett faktum. Det gäller såväl sjukhus som primärvård.

Ny läkare varje gång på Tuve närhälsa. En uppföljning som fungerar först efter flera påstötningar. Provresultat som blir liggandes. Det är vardagsmat på närhälsan i Tuve.

Och nu en  inställd operation på Mölndals sjukhus mindre än 24 timmar före utsatt tid med allt vad det innebär. Hade så när gett upp hoppet om ny tid då jag här om dagen fick  besked . Ny tid i slutet av månaden hade planerats in enligt samtal från operationskoordinator. Hoppet som väcktes  naggades i kanten redan nästa dag då tiden bekräftades brevledes. Längst ner i brevet står:

Vi måste tyvärr reservera oss för att Din planerade operation kan bli uppskjuten på grund av akuta operationer eller andra omständigheter.

Andra omständigheter?  Vad i herrans namn kan det vara? Visst känner jag till att flera specialistsjuksköterskor sagt upp sig på Mölndals sjukhus  och att bla postoperativa vårdplatser skulle dras in. Osäkerheten och förlust av kontroll tär.

En misstanke dunkar i bakhuvudet:

-Låter man patienter med privat sjukförsäkring gå före i kön! Har några gräddfil?

Om så är fallet får vi andra ställa oss längst ner i kön och snällt vänta på vår tur.

Foto: Annarkia

#blogg100 – dag 4

Andra om , , , ,

  1 comment for “Ojämlik vård och vårdkris.

Comments are closed.