Obama väckte förhoppningar om att en annan värld är möjlig.
Inte minst hans Kairotal skapade hopp om en förändring i Mellanöstern. Desto större blev besvikelsen över en president vars ord visade sig väga fjäderlätt. Har överhuvudtaget något av hans löften infriats? Guantanamobasen med människor som torteras och förvägrats rättegång är fortfarande kvar. Minskad närvaro i Irak blev ökad i Afghanistan. Israel – Palestinakonflikten är om möjligt än mer infekterad.
Fredssamtalen mellan Israel och palestinierna bröt samman då Israel vägrade förlänga stoppet för nya bosättningar och nyligen beviljade över tusen nya samtidigt som Jerusalem töms på palestinier. Vad gör då Obama? Han blundar och vänder bort blicken. Glömt är det han sa i Kairo.
– Vi åker till FN för att begära vår legitima rätt, att få ett fullständigt medlemskap för Palestina i organisationen, sade Abbas i ett tv-sänt tal på fredagen.
Han är också beredd att framtvinga en omröstning i frågan i FN:s säkerhetsråd.
Enligt Abbas har fler än 125 länder nu erkänt Palestina som en stat.
Abbas har, sedan fredssamtalen med Israel strandade, gått in för att lämna in en formell ansökan om medlemskap i FN nästa fredag. (SvD)
Obama har aviserat att USA avser att lägga in sitt veto i säkerhetsrådet mot att FN ska uppta Palestina som en självständig stat. Rädslan för att få AIPAC som fiende är drivkraft nog för Obama. Vikande opinionssiffror har förstärkt bilden av Obama som en vindflöjel som saknar motstycke.
Media: dn23 , svd 23, ekot, ab234, ex
Läs även andra bloggares åsikter om Obama, USA, Israel, Palestina, Abbas, FN, politik, samhälle