Svaret på frågan i rubriken får vi vid nästa riksdagsval. Turbulensen runt och i miljöpartiet fortsätter.
Nu ger sig även Birger Schlag och Per Garton in i leken och riktar svidande kritik mot utrensningen av Valter Mutt och Carl Schlyter.
”Partipiskan, som främst sitter i Gustav Fridolins hand, viner över de som försvarar de gröna värden som miljö- och fredsrörelsen burit in i partiet. För många av oss som var med från början känns det som ett hån. Miljöpartiet har blivit fattigare”, skriver han.
– Är man språkrör i ett grönt parti måste man acceptera att det finns de som är kritiska till till exempel världlandsavtalet. Att kräva att alla ska rösta för det är en ledarstil som inte hör hemma i miljöpartiet, säger Birger Schlaug till Aftonbladet.
Per Gahrton reagerar på att partiledningen än en gång drar igång ett ”destruktivt persongräl” i stället för att återvinna förtroendet för att regera.
Gustav Fridolin tycks ha valt en för stor kostym. Det här kan sluta riktigt illa. Förtroendet för partiet har rasat och risken är att miljöpartiet får sitta och titta på efter nästa val. Före den senaste fadäsen med utrensning av två tunga talespersoner låg mp och darrade på ribban i opinionsmätningar.
Frågan är om ett miljöparti som medverkar till att brunkol fortsätter brytas och eldas upp har något existensberättigande? Gustav Fridolin håller bokstavligen på att såga av den gren partiet sitter på.
Illustration: Jeanders bilder
Dag 100 i #blogg100
Andra om Miljöpartiet, mp, birger schlaug, per garthon, gustav fridolin, utrensning, partipiska, politik, #blogg100