En festival med kultstatus.

Melodifestivalen ett fenomen man antingen älskar eller hatar.

Ett TV-program många ser fram emot men som också har många belackare. Ett program med miljonpublik som återkommer år efter år och som vägrar ge upp.

Antingen gillar man schlager eller så gör man det inte.

Visst tillhör jag de som tittar men är  inte är speciellt förtjust i schlager. Vad som får mig och mina gelikar att titta har jag ingen vettig förklaring till.  Hoppas kanske att det ska dyka upp en bra låt som tar Sverige upp på de högre platserna i Eurovisonschlagern.   För det kan väl ändå inte vara så att vi som ogillar tar tillfället i akt och tömmer oss på frustration genom att ösa galla över ett program vi  borde hoppat över?   Uppkopplade till tusen sitter många av oss och med våra Twitterkonton beredda  med avtryckaren på  taggen #mel2011 och öser elakheter över programledare och artister.  Så makabert!

Vem vet det  kanske ändå är så att vi innerst inne vill återskapa den där mysiga och trygga känslan från förr då vi tittade på

programmet  med mamma, pappa och syskonen .  För att inte känna oss  allt för bortgjorda sitter vi där med avtryckaren på #mel2011.

Och musiken då?

Min favorit var Idol-Daniel och han fick ju en andra chans.   Han är ju Jönköpingsbo i grunden för sjutton. Och en bra artist. Vem vet deltävlingen i Göteborg var kanske den sämsta av alla och de bästa bidragen finnkvar framför oss.

  

Media: ab1 ex1 dn sv1 gp1 svt
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , intressant