Vem tjänar Nato?

Alfred Nobels fredspris ska ges

åt den som har verkat mest eller bäst för folkets förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer

Ingen är okunnig att det priset gavs till president Barack  Obama. Idag har samme president undertecknat en artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet . En artikel som är ett  försvarstal av Natos verksamhet   och med ett innehåll som rimmar illa med fredsprisets intentioner. Vilken paradox! Nobelkommitten gav priset till en krigspresident, en klanledare för en anfallsallians som låtsas tjäna freden.

För vem är egentligen NATO till för?

Slutorden i artikeln i SvD ger svaret

Detta är vår uppgift i Lissabon.-att återigen vitalisera vår allians och trygga vår säkerhet och vårt välstånd.

Vems välstånd är tydligt då såväl artikeln som Natos möte i Lissabon bl a handlar om att försäkra sig om fortsatt deltagande i Afghanistan för att skaffa sig kontroll av strategiska råvaror och en inringning av Kina och front mot Iran. Afghanistan  har ett geopolitiskt läge, i en region mellan Ryssland, Kina och Iran,som är synnerligen  intressant för stormakterna i väst. Ockupationens dolda agenda är att säkra en   genomfartsled för    olje- och naturgasfyndigheterna i Centralasien. Kontrollen av de fyndigheterna kan ge kontroll över världsekonomin de kommande åren. Den gamla konfliktdimensionen mellan väst och öst är död och har ersatts av en ny mellan väst och österlänskt . I Lissabon talas det om en ny strategi för att möta framtida hot. I klartext betyder det en kontroll av strategiska råvaror och en inringning av Kina och front mot Iran.  Vad mötet i Lissabon strävar efter är att tillförsäkra de rika och den rika världen en fortsatt hegemoni .

Bloggat: Jinge, Morgans blogg , Röda Malmö

MediaSvD1234, DN123, Svt, Exp, VG, HD2

Andra bloggar om Barack Obama, Afghanistan, nato, usa, politik, samhälle, Intressant

Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

1 Comment
Oldest
Newest
Inline Feedbacks
View all comments
trackback

[…] Bloggat: annarkia […]